Nytt föreningscentrum i Tensta!

Föreningen För Tensta Träff hemsida se: http://tenstatraff.se/?page_id=3


Stockholm den 30 september 2004
Till Stadsdelsförnyelsen i Spånga-Tensta

ANSÖKAN
Med hänvisning till Stadsdelsförnyelsens särskilda uppmärksamhet på stödjande insatser för långsiktigt verkande sociala förändringsprocesser ansökes härmed om 8.840.000 (åtta miljoner åttahundrafyrtiotusen) för att under en 3-årsperiod etablera en självständig och föreningsdriven allmän samlingslokal och föreningscentrum i Tensta Träff.

Vision för Tensta Träff = Föreningarnas Tensta Träff.
Ju fler frimärksklubbar och fågelskådarföreningar desto bättre demokrati.
(Fritt efter Robert D. Putnam ”Making democracy work”)

Avd 1. Bakgrund:
Den skandinaviska demokratimodellen byggdes på föreningar – ”folkrörelserna”. 1800-talets andra hälft var tiden för framväxten av frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, fackföreningsrörelsen och de politiska partierna. Dessa lade grunden för den industrialiserade, ”moderna” och demokratiska samhällsmodell som senare kom att kallas ”folkhemmet”. Sedan flera decennier pågår en stegvis samhällsförvandling mot större individualisering, mindre föreningsaktivitet, ett annorlunda politiskt engagemang, ”2/3 delssamhälle”, globalisering, Europeisk integration o.s.v. Sedan 20 år talar vi om ett postindustriellt, postmodernt kunskaps- och tjänstesamhälle där en ny ”underklass”till stora delar bestående av immigranter och lågutbildade, står utanför. I ett större perspektiv undergrävs det traditionella skandinaviska samhällsbyggande föreningsväsendet.

Under 1960-70-talen uppmuntrades invandrargrupper i Sverige att organisera sig i lokala föreningar och riksförbund. Det svenska politiska systemet behövde samtalspartners som ”passade in i systemet”. Organiserade invandrare skulle tillsammans med folkrörelserna omvandla landet till ett mångkulturellt samhälle. Under 30 år avsattes skattemedel för att understödja denna föreningsutveckling.
Tensta/Hjulsta har byggts och formats som samhälle under de tre senaste decennierna. Stadsdelen har haft en tydlig ”svensk småstadskaraktär”. Med tiden har dessa förorter fått en befolkning bestående till övervägande del av immigranter. Men detta har inte avspeglat sig i stadsdelarnas beslutande nämnder, förvaltningsorganisation och offentliga liv. (Se rapport 1989 ”Tensta-Stockholm-Sweden – Renewal action in suburban Stockholm”. Sthlms fastighetskontor, Närbo.) ”Invandrarföreningar” som uppstod under 70-80-talen i stadsdelarna har inte kunnat spela rollen som samhällsbyggande/samhällsförändrande samtalspartners.

De senaste 15 åren har inneburit nedskärningar och inskränkningar för föreningsverksamheten i Tensta/Hjulsta. Föreningsbidragen har sänkts. Nolltaxan har tagits bort. Föreningsrådet har nedmonterats. Lokaler för föreningar finns inte. Föreningarnas roll är oklar. Detta är en allmän kommunal nedskärningsprocess i Stockholm och landet.

Försök att stärka demokratin.
Stadsdelsreformen, Stockholms integrationspolitiska program, Ytterstadssatsningen som initierades i mitten på 90-talet är den nya tidens sätt att hantera samhällsutvecklingsfrågor. Segregationen och de nya fattiggrupperna erkänns som medborgare. Det individuella gräsrotsperspektivet poängteras d.v.s. närheten till politikerna och lokala initiativ beslutade i direktdemokratiska former.
Problemet är att ”invandrarföreningarna” inte har någon angiven funktion i detta sammanhang.
Hämmad utveckling. Sammanslagningen med Gamla Spånga har hämmat utvecklingen av Tensta/Hjulsta. En olycklig dragkamp om ekonomiska resurser uppstår till Tensta/Hjulstas nackdel. I viktig samhällsstatistik blir bilden av Tensta/Hjulsta ofta missvisande. Ibland har inte så väl förankrade ”integrationsprojekt” uppmuntrats från förvaltningens sida. Då har det t.ex. varit bekvämt att gå till ”invandrarföreningarna” i Tensta/Hjulsta och koppla ihop dem med lämplig förening i exempelvis Gamla Spånga.
Tensta/Hjulsta borde istället få utvecklas utifrån sina resurser, sitt eget ”humankapital” och sin egna förutsättningar och behov som postmodernt, globalt, europeiskt immigrantsamhälle. I dagsläget råder misstro. Endast ca. 50% av den röstberättigade befolkningen i Tensta/Hjulsta röstar i allmänna val. Tensta/Hjulsta uppvisar alla ”symptom” på segregation. De offentliga sociala utvecklingsåtgärder som har vidtagits under senaste 15 åren har inte kunnat motverka detta.

Vi ser 15 år framåt:
I vår föreställning om demokrati handlar samhällsutveckling om vägval, där fria medborgare, mobiliserade och organiserade kring sina intressen, i samtal väljer ”det bästa alternativet”. Att leva i ett segregerat samhälle är att inte kunna delta i detta samtal. På trots av att strukturella ekonomiska och politiska förändringar som”driver utvecklingen” mot en globaliserad marknadsliberalism och en för medborgaren maktmässigt otydlig politisk situation, kan ett lokalsamhälle ändå besluta sig för att motverka segregation, lågt valdeltagande, uteslutning ur samhällsgemenskapen och bristande engagemang i samhällsfrågor.
Angeläget är en målmedveten och långsiktig satsning av gräsrotsuppbyggnadskaraktär. Det lokala föreningslivet med alla sina brister och fördelar både är målgrupp och medaktör. För att långsiktigt bygga upp ett civilt samhälle med dess egna förutsättningar är stimulans till en mångfasetterad och självständig föreningsbildning helt nödvändig. Det är föreningsbildningens förmåga att stimulera till samtal och möten mellan människor, som kan skapa ett forum för lokaldemokrati underifrån. När människor av fri vilja möts för att diskutera livet, samhället och gemensamma problem, då föds viljan till politisk handling. Det är den frivilliga föreningsbildningen som är motvikten till det postmoderna samhällets fragmentarisering och individualisering. Den offentliga sektorns beslutande- och förvaltningsorganisation behöver också ha samtals- och samverkanspartners i ett fungerande civilt samhället. Enligt den skandinaviska samhällsbyggarmodellen kan vi fortfarande genom politiska beslut understödja och stimulera ett positivt föreningsklimat. Detta innebär självfallet att man avsätter offentliga skattemedel för detta ändamål.

Tensta Träff byggdes en gång som föreningarnas hus. Ursprungliga idéer och ambitioner har sedan kommit att i stort haverera till följd av inte bara 0-taxans slopande, utan också en försvagad syn på föreningarnas samhällsroll. Under de senaste 6 åren har flera hundra kvadratmeter stått tomma, oåtkomliga och outnyttjade under Sisabs ledning. För närvarande pågår en privatisering av lokalerna i Tensta Träff.

Avd 2. Beskrivning av framtida verksamhet i Tensta Träff:
Föreningen Tensta Träff vill under de närmaste 3 åren bidra till det civila samhällets utveckling genom att etablera en bas och ett centrum för det fria föreningslivet. Det som i ett lokalsamhälle skapar relationer mellan människor, vare sig vardagliga/personliga relationer eller organisatoriska/byråkratiska, är ett samhälles ”innehåll”. Detta innehåll kan påverkas, förändras men också förstöras. Ett barns närmaste omgivning på gården följer barnet i minnet genom hela livet. Den arbetslöses maktlöshet på socialkontoret kan leda till att livet upphör. Ett lokalsamhälle med torftiga relationer mellan människor är ett omänskligt samhälle. Föreningslivets väv av mänskliga relationer av både informell och formell natur, är den substans som ett samhälle byggs av. Att bilda föreningar är ett sätt att medborgare emellan värna livet och påverka samhällsutvecklingen.

Förstudien för Tensta Bo 06 (boutställning i Tensta, förstudie Integrationsförvaltningen 2002) skriver i inledningen: ”Kultur, kunskap och kreativitet som utvecklingsmotor för områdets fortsatta utveckling” och nämner vikten av ”utvecklingen av lokalt kunskaps- och kulturcentrum i Tensta Träff”. Att nu påbörja en förstärkning av det civila samhället är avgörande för framtiden i Tensta. Både Stadsdelsförnyelsen och Tensta Bo 06 poängterar de sociala framtidsprocesserna.

Konkretisering:
1. Tensta Träff som centrum kommer de första 3 åren att bestå av Stockholmssalen och angränsande utrymmen med foajén. Tillgången till toaletter måste ses över. Personalen består av 2,5 pers. I övrigt baseras verksamheten på ideell verksamhet. Multimediautrustning som widescreen, datorer med internetuppkoppling, digitalkamera, kopiator är viktiga både för kunskapsinhämtning, förmedling och kulturverksamhet. En förening kan få världskontakt över nätet, ha direktkontakt på en egenproducerad hemsida och låta en stor publik delta på en stor skärm. Den digitala utrustningen stärker enskilda människors kontroll över sina liv. Stärker en förenings handlingsmöjligheter. I det framtida Tensta Träff har föreningarna sitt eget rum, sin egen hörna eller sitt eget skåp allt efter behov och möjlighet. Kulturkaféet är navet. I huset finns biblioteket som kunskapsresurs och naturlig samarbetspartner.

Inspirerande förebild:
2. Kulturkafét som drivits av eldsjälar och arbetslösa bär fröet till ett framtida Tensta Träff. Kulturkaféet är just exemplet på hur personer i nöd tillsammans förändrar sin verklighet. Här finns inspirationen för andan i det framtida Tensta Träff. Detta är ”empowerment”.

Föreningskunskap:
3. I föreningsrådet som fört en tynande tillvaro i 10 år finns fortfarande kompetens i föreningskunskap och föreningsadministration. Denna bör tas tillvara, förstärkas och inlemmas i centret.

Metod:
4. Samhällsarbete/ med områdesarbete/community work är den metod som ett framtida Tensta Träff arbetar efter. ”Social mobilisering” och ”empowerment” som två nyckelord. Lokala förändringsprocesser understöds genom mobilisering av det lokala föreningslivet. Kunskapsbank för arbetsmetodiken är Cesam (Centrum för samhällsarbete och mobilisering) i Örebro. Kompetensutveckling blir ett viktigt inslag. Verksamheten kommer att formas och utvecklas genom de fria föreningarna. Lokalt inriktad kultverksamhet, utbildning, social verksamhet, mobiliseringverksamhet o.s.v. blir Tensta Träffs innehåll. Anställd personal med kompetens i områdesarbete syftar till att stimulera en sådan utveckling.

Uthyrning av samlingssalar:
5. Viktigt att uthyrningen av Stockholmssalen och mindre rum till föreningsaktiviteter sköts av Föreningen Tensta Träff. Bokningen bör inte överlämnas till centrala organ i staden. Att stimulera det lokala föreningslivet innebär att verksamheten själv bygger upp verksamheten även i detta avseende. Tensta gymnasiums behov av aula skall även i fortsättningen betraktas som viktigt.

6. Bibliotekets roll som samarbetspartner är självskriven. Den informations- och kunskapsbank som biblioteket utgör är ett naturligt verktyg för det fria föreningslivet.

7. Det fria föreningslivet i ett stärkt civilt samhälle är aktörer i ett lokalt demokratiskt kulturliv som kulturkommitté och Tensta Marknad. Ansvaret för dessa organ och traditioner bör förläggas till föreningarnas Tensta Träff.

För att bygga upp detta behövs:
A. En 3-årig projektperiod med ekonomi enligt nedanstående ur Stadsdelsförnyelseprojektet.
B. Ett beslut om finansiering efter den 3-åriga projekttiden baserad på det 3-dje årets budgetkalkyl (Ca. 3 milj)
C. Under de första 3 åren behövs en projektledare med kompetens i områdesarbete (heltid), en driftsansvarig (heltid) och motsvarande en halvtid för den rådgivande och föreningsstärkande funktionen.
D. En smärre anpassning av lokaler.

(bif. treårigt budgetförslag)

För Föreningen Tensta Träff
Interimsstyrelsen: Mona Blomgren (ordf), Ann-Christin Norman, Gregor Wróblewski, Abdirisak Aden, Ida Bjoerkman Jensen, Cheko Pekgül, Hans Grafström, Ali Abdulahi.