Slut!
Efter drygt 10 år slutar jag nu skriva på den här bloggen.
Jag ville med praktiska exempel ur verkligheten åskådliggöra relationerna
mellan civilsamhälle och offentlig förvaltning i ett nytt lokalsamhälle.
I grund och botten handlar min blogg om hur man bygger upp
det goda samhället där invånarna kan leva som fullvärdiga medborgare, utvecklas
som människor och förverkliga sin potential. Jag föreställer mig att en
”hemort” är det sammanhang där det goda livet är möjligt. Mitt intresse i
bloggen och under mitt arbetsliv har varit att fundera över hur man bygger ett
lokalsamhälle där det goda livet kan förverkligas. Tensta, en del av
miljonprogrammet, byggdes ju ur ingenting för 45-50 år sedan och befolkades av
människor från hela världen. Det var som att börja på nytt och försöka göra det
bättre än tidigare. Nu överlämnar jag bloggen till cyberrymden och hoppas att
den någon gång hos någon kan väcka en tanke på hur man kan göra livet bättre.
Den ursprungliga motiveringen till bloggen 2006 fick jag i
en översättning av den brittiske f.d. inrikesministerns David Blunkett
föreläsning från 2003. Se http://tensta.blogspot.se/2006/07/det-civila-samhallet-en.html#links Jag insåg att sådana tankar inte fanns i Tensta som på
bostadskonferensen 1989 hade liknats vid ett tjänstemannastyrt flyktingläger.
Jag ville sprida idéerna i Blunketts text.
Mina texter består av utvalda händelser och situationer,
ofta konfliktfyllda eller absurda, som illustrerar avståndet mellan ”de styrande” och de boende i
Tensta. Stockholm är en av Europas mest segregerade huvudstäder. Offentlig
förvaltning, skolor, befolkas av tjänstemän och lärare som inte bor i området. Dessa
tjänstemän talar ofta om ”bilden av Tensta”. De bekymrar sig över hur massmedia
framställer Tensta i sin rapportering. Tjänstemännen anser ofta att
rapporteringen är för negativ och felaktig och påverkar bostadsområdet som en
självuppfyllande profetia. Men tjänstemännen ser ofta inte sin egen roll i
stadsdelen. Det är ett grundläggande faktum som genomsyrar verkligheten i
Tensta.
Naturligtvis är urvalet av problem och händelser beskrivna i
bloggen mitt eget. Jag har bott här i 33 år och arbetat som fältassistent och
projektledare. Det jag skriver om kommer ur min egen erfarenhet. Visst, livet i
Tensta består av många fler perspektiv. Man kan leva här utan att känna till
det jag skriver om. Man behöver inte ens påverkas av de problem som jag
beskriver. Så är det att leva i en storstad.
3 Comments:
Jag hade inte läst din blogg därför att jag visste inte att den fanns. Men jag förstår inte varför lämnar du den till sitt öde.
Den "lokala" globaliserigen gör att folk utanför de olika kommunerna jobbar inom en miljö som de inte riktigt känner till. Så är det också i de lilla kommunen som jag bor i sedan 11 år: Svalöv. Mycket nära och så långt ifrån Lund, och Stockholm är en annan värld.
Jag avslutar bloggen eftersom jag flyttar och kommer att ägna mig åt andra kulturprojekt. Hoppas det finns saker i min blogg som andra kan använda även på andra platser.
Din blogg blev ett värdefullt dokument!
Nästa år fyller Tensta 50 år (sedan första inflyttningen juni 1967). Tensta blev platsen för en fantastiskt rik och spännande modern svensk historia. Många människor ryms i den - du är en av dem. Och hade du fått som du velat hade historien varit mycket bättre dokumenterad och tillgänglig i ett digitalt hembygdsarkiv.
Det är mycket som inte gått som vi har önskat här i Tensta, men också mycket vi kan vara nöjda med. Du har givit mycket - och de sista åren när dina möjligheter att skapa, arrangera och utveckla blev alltmer begränsade fann du bloggen som ett sätt att dela med dig.
Det är tur att den finns i cyberrymnden och inte i stadsdelsförvaltningens arkiv - där skulle den försvinna ännu fortare än Tensta Tidnings bildarkiv 2010.
Post a Comment
<< Home