Återigen kris på Kulturskolan i Tensta

I höstas genomförde Kulturskolan i Stockholm en annonskampanj i T-banan. Varför finns inte Kulturskolan i Tensta med på listan över verksamheter? Är det en tidig signal på att verksamheten inte existerar?

Det som idag heter Blå Huset har funnits i 40 år. De första 20 åren var Vår Teater och fritidsgården – Tenstagården – den kreativa mötesplatsen för Tenstas barn och ungdomar. Personalen på fritidsgården var som mest 24 st framför allt timmanställda med en mängd kreativa professioner. Där fanns musiker, filmare, teaterfolk, konstnärer, bildlärare o.s.v. Det var möjligt för en ung besökande flicka – Marika Nakagawa - med specialintresse att på 80-talet organisera en showdansgrupp som under två år turnerade till andra fritidsgårdar i länet. Den flickan skapade senare även den uppmärksammade kören Tensta Gospel Choir. Tenstagården gav ut en tidning skapad av besökarna (Svart-Kalle). En ungdomsredaktör – Kurdo Baksi - har senare blivit en rikskänd debattör, förläggare och författare. I slutet på 80-talet var Tenstagården under några år samlingsplatsen för Västerorts ungdomar eftersom här genomfördes regelbundet professionella live- konserter med ny funk- och hip hop-musik. 400 i publiken på fredagskvällarnas konserter var inte ovanligt.


Under 90-talet växte gradvis en ny syn på fritidsarbetets roll i stadsdelen. Arbetet betonade mer och mer insatser på ”riskzonsgrupper”, ”tunga fall” och ”ungdomskriminalitet” och man glömde bort att fritidsgården ska vara platsen för den goda ungdomsmiljön där unga möter intresserade vuxna i lek och allvar. Ett resultat av den förändrade synen var att man började anställa f.d. ”besvärlig ungdom” som fritidsledare. Efter renovering av huset i slutet av 90-talet öppnade ”Blå Huset” med massivt stöd från stadsdelsförvaltning och nämnd. Det var stadsdelens ”flaggskepp” som sjösattes. Men då var också det nya konceptet fullt utarbetat: personalen bestod av f.d. ”besvärlig ungdom” från lokalområdet och ledningen ansåg att besökarna skulle bestå av ”det tunga klientelet” av unga vuxna. Brott och kriminalitet skulle förebyggas men var därmed också den grundläggande idé som allt kretsade kring. Borta var fritidsgården som den goda ungdomsmiljön för alla tenstaungdomar, flickor såväl som pojkar, skötsamma såväl som besvärliga och på plats fanns nått som kunde jämföras med Fryshusets skinnheads- eller nazistprojekt. D.v.s. förebyggande projekt för specialgrupper, hård miljö, tuffa problem och hårdhandskar.

Detta fick pågå i över 10 år med fullt stöd från stadsdelsförvaltning och nämnd. I februari 2010 tog stadsdelsnämnden sitt förnuft tillfånga och överlämnade fritidsverksamheten till Stadsmissionen. Men vägen tillbaka till en god och kreativ ungdomsmiljö har varit svår. Det olyckliga är att fritidsgårdens problem i Blå Huset ständigt spiller över på Kulturskolan som håller till på övervåningen.

Följande situation utspelar sig just nu i huset:

I början av december i fjol överföll ett gäng 17-18-åriga besökare fritidsgårdens biträdande föreståndare. Tre anställda fritidsledare bevittnade det hela men ingrep inte. Fritidsgården stängde en tid, polis kopplades in och de tre fritidsledarna sparkades. Alltså en kris och ett misslyckande för fritidsgården. Men pedagogerna uppe på Kulturskolan blev också rädda. 80% av personalgruppen vägrar att jobba i huset p.g.a. rädsla. Man flyttar över sina dans- och musikgrupper till Husby istället och tömmer därmed Kulturskolan i Tensta. Kulturskolans ledning står handfallen eftersom man inte bedömer att händelserna på fritidgården en trappa ned hotar Kulturskolans verksamhet – vilket även är polisens bedömning.

För tre år sedan var det nära att Kulturskolan i Tensta hade lagts ned. Idag hotas åter verksamheten och därför behövs nu beslutsamhet. Den 4:de mars kommer Kulturskolans ledning att lägga fram ett förslag på åtgärder för kulturförvaltningen och förvaltning och nämnd i Spånga-Tensta. Jag uppmanar därför berörda beslutsfattare att betänka följande:

1. Stockholms stad skall erbjuda kultur för barn och ungdom oavsett var de bor och vilken socio-ekonomisk grupp de tillhör.

2. Kulturskolan i Tensta är en av stadens bäst utrustade verksamheter.

3. Det upprycknings- och omstruktureringsarbete som pågått på Kulturskolan i Tensta måste få fortsätta. En nedläggning vore att kapitulera inför våld och brott.

4. Stadsmissionen som driver fritidsgården i Blå Huset och projektledningen på Kulturskolan en trappa upp måste få fortsätta sitt gemensamma återskapande av en god och kreativ ungdomsmiljö. Därför bör Kulturskolan i Tensta frigöras från Husby och göras till en egen resultatenhet med projektledaren som enhetschef.

GW