Framtidskultur i Tensta

Tensta från norr.

Den 18 april kl. 18.30 kommer kulturborgarrådet till Tensta på inbjudan av Tensta kulturgrupp. Det finns anledning att tänka efter vad som bör diskuteras under mötet. I många år har vi talat om att en "kulturprofilering" av vår stadsdel vore önskvärd. Det handlar om en vilja att aktivera lokalt boende, avsätta kommunala medel och utarbeta kulturplaner för lokal utveckling. Tanken är att ta till vara något som ska förbättra vår stadsdel. Sådana föreställningar har stundom och varstans funnits i den lokala förvaltningen och hos några idéella föreningsaktiva men det har aldrig blivit några utarbetade kulturplaner. För några år sedan drömdes det t.ex. om Södra och Norra Järva med Central Park emellan. Tensta skulle vara kulturmiljön, "downtown". Förstudien till boutställningen föreställde sig Tensta Träff som ett "kultur- och kunskapscentrum för vuxna" - vi är några kvar som inte givit upp den idén. Tensta Konsthall snöptes och en lokal framgångssaga stjälptes. Järva Konstskola sköts i sank. Den kommunala fritidsverksamheten använder sig inte längre av kultur som arbetsmetodik. Kulturkommittén som skulle kunna vara föreningslivets knutpunkt har under senare år levt på sparlåga, tilldelas allt mindre pengar och engagerar allt färre. Av 13 lokala skolenheter har endast 2 kulturplaner för enheten. I år avskaffas den kommunala kulturkonsulenten efter att flera år med små medel försökt upprätthålla kulturverksamheten på förskola och skola. Kommunal förvaltning har således inte kunnat ge struktur åt "kulturprofileringen" och till och med haft en negativ inverkan på föreningars och andra idéella krafters initiativ. Tensta har en utvecklingspotential som inte understöds av kommunal förvaltning. Ibland får jag en känsla av att det betraktas som förmätet att en förort i Stockholm har egna idéer om den egna framtiden.
Men faktum är att det ligger ett värde i att engagera förortens invånare i utvecklingen av den egna miljön och "kulturprofilering" måste vara något konkret.
För några år sedan var jag inbjuden till ett kulturpolitiskt seminarium på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo i Finland. Arrangör var bl.a. Kulturcentrum för Sverige och Finland. Mitt bidrag till seminariet var att tala om uppbyggnaden av Tensta Konsthall. Men jag hörde också ett mycket intressant föredrag av dr. Caroline Gardiner, f.d. professor i Arts management på South Bank University i London som höll en presentation av uppbyggnaden av Baltic Art Center i Gateshead i nordöstra England. Politikerna där hade beslutat att lyfta en mångårig negativ social-ekonomisk utveckling genom massiva kulturella investeringar i Gateshead och Newcastle, två kommuner delade av floden Tyne. Det är en landsända med våldsamma strukturförändringar inom kol- och varvsindustrin under efterkrigstiden. Newcastle, den ”finare” delen. Gateshead ”förloraren” med en befolkning socialt värst drabbad i hela Storbritannien. National Lottery och Gatesheads kommun beslutar lägga miljarder på en bro som symboliskt förenar Newcastle och Gateshead, en 10.000 kvm stor konsthall för samtidskonst och en konserthall med avancerad arkitektur. Men först reses en stor skulptur, stor som ett Boeingplan och byggd med skeppsbyggeriteknik - ”The Angel of the North”. Målsättningen med alla dessa investeringar var att bygga upp ett självförtroende hos en socialt drabbad lokalbefolkning. Inte att först och främst göra dem till museipublik eller konsertbesökare! Medel hade avsatts i 10 år (!) för utvärderingar av investeringarna och målsättningen.
Allt det här var inte obekant för mig. Tensta Konsthall hade en nära relation till Baltic Art Center genom att Sune Nordgren både var chef för uppbyggnaden i Gateshead och medlem i konsthallens konstnärliga råd. Men jag fick mig en tankeställare på Hanaholmen.
Gatesheads kommun tog uppgiften på allvar att genom kultursatsningar rycka upp hela regionen. Kommunen satsade en mindre del och enorma summor kom från National Lottery
motsvarande det statliga Svenska Spel. Jag jämförde med våra drömmar om "kulturprofilering" av Tensta. Inte tänkte vi oss miljarder. Inte vågade vi drömma om nybyggnationer. Vi skulle hålla tillgodo med källare, uterum, trappuppgångar, föreningslokaler... Men i Tensta var det inte ens möjligt att komma till ett beslut om "kulturprofileringen". Inte ens om ett modest program för hur kultur skulle kunna användas för att utveckla stadsdelen. Jag skrev en rapport om detta till kulturförvaltningen...
Trots den sorgliga utvecklingen på kulturområdet har jag fortsatt att tillsammans med intresserade i Tensta söka lösningar för och konkretiseringar av vad en kulturprofilering skulle kunna innebära. Idag finns tre projekt som omgående kan igångsättas och innebära tre stora kliv framåt. De har redan en så stor konkretion att de skulle kunna sättas igång i år och innebära långsiktigt verkande utvecklingsinsatser. Tensta Konsthall bör således inte längre belasta kommunens budget. En privat finansiär står beredd att ta över ansvaret för verksamheten och att återuppbygga ett högkvalitativt besöksmål med lokal förankring. Vidare borde Tensta Träff bli det "kultur- och kunskapscentrum" som förstudien till boutställningen förutskickade. Sedan 2 år är en paraplyorganisation bestående av lokala föreningar beredd att ta över verksamheten och bygga upp ett föreningscentrum. Driftspengarna finns redan i verksamheten och belastar inget nytt skattekonto. Och för det tredje: Arkitekturskolan på KTH vill öppna en filial i Tensta. Hjulsta Torg 3 står tomt och kostar 300.000 om året. Detta vore en passande lokal för en förberedande arkitektutbildning. Men här borde staden gå in i ett samarbete med KTH. Högskoleutbildningarna på kulturområdet är segregerade och kämpar för att nå "nya grupper". Att placera en högre utbildning i Tensta betyder automatiskt att motverka segregation. Dessa tre projekt är redan förankrade i Tensta genom tenstabor, föreningar och opinion och visar tydligt att det finns kreativitet i Tensta som inte tas tillvara! Jag menar därför att det finns behov av ett initiativ från stadens kulturnämnd. Vi skulle äntligen behöva konkretisera på vilket sätt vi kan utnyttja den lokala kreativiteten för att "kulturprofilera" Tensta. Jag har ovan givit tre förslag som omedelbart kan sjösättas. Det är projekt som fungerar som enzym - d.v.s. igångsätter processer utan att själv försvinna. Alla handlar om att bryta segregationen och stärka det civila lokalsamhället - en till största delen redan finansierad treklöver av professionalism, civilt samhälle och utbildning som interagerar och förstärker varandra. Så mitt svar på frågan för kvällen den 18:de april "hur kan kulturen i förorten utvecklas?" är: i Tensta bör dessa tre projekt skyndsamt förverkligas och man bör involvera kunniga tenstabor. Det handlar ju inte om pengar utan om förståelse för behoven.
Se Gateshead Council hemsida: http://www.gateshead.gov.uk/Leisure%20and%20Culture/attractions/Angel/Home.aspx