Björn Erdal skriver Tensta Marknads historia

Teckning: Björn Erdal, GW 08


Jag var engagerad i Tensta Marknadskommitté på 90-talet, och medansvarig för utvecklingen av marknaden 1989-1997. Jag är tacksam för att Gregor gör en historieskrivning av tankarna bakom arrangemanget och de vägval som har gjorts. Det behövs mera sådant. Tensta är tyvärr ett alltmer segregerat samhälle, och dess historielöshet är ett av tecknen på det.

Om marknadskommittén:

Marknaden var från början ett tjänstemannainitiativ och ett samarbete mellan flera olika förvaltningar, men redan tredje året ville man förankra marknaden bland föreningarna och skapa en sammanhållen budget för arrangemanget. Lösningen blev Tensta Marknadskommitté. Spånga föreningsråd fick en central roll och mötena förlades till kvällstid. Marknadskommittén bestod av en sändlista på ett 40-tal namn och en vald styrelse med runt 7 personer. Lokalt förankrade tjänstemän, varav de flesta arbetade ideellt, höll ihop arbetet.

Den lokala förankringen stärktes, men det hade ett pris. Tensta Marknad sågs alltmer som en förening som fick söka bidrag som alla andra, och inte som ett åtagande för förvaltningarna.

När jag avgick som ordförande på årsmötet 1998 kom styrelsen att ledas av några aktiva personer ur föreningslivet. De hade varit med i marknaden några år men hade ingen fot inne i den då nybildade stadsdelsförvaltningen, och de förmådde inte hålla ihop en administration och knyta nya personer till arbetet. I praktiken genomfördes marknaden det året av bara tre-fyra personer, året därpå av två. Inför marknaden 2000 var ordföranden borta, inget årsmöte hade hållits och kommittén hade obetalda räkningar. Jag fick rycka in och förhandla om skulderna samt kalla till ett stormöte som hölls i Tensta Konsthall så att marknadskommittén kunde överleva som namn och postgiro.

Att marknaden sedan överlevde krisen beror till stor del på att rektor Elisabeth Sörhuus berättade om den på ett möte i Tenstagruppen för Svenska Bostäders nytillträdde och driftige centrumledare Claes Tornérhielm som i sin tur ringde upp stadsdelsnämndens ordförande Kerstin Åslund och övertygade henne om Tensta Marknads värde.

Sedan dess har marknaden varit en förvaltningsangelägenhet. Kommittén finns kvar som en konstruktion för en del av ekonomin, som har intäkter och utgifter på många olika håll. Ett fåtal tjänstemän har hållit i arrangemanget på arbetstid, och några årsmöten har inte hållits sedan 2001.

Om historien:

Det är sorgligt är att Tensta marknads historia, som kan berätta mycket av Tenstas historia, inte är bättre bevarad. Åren då den drevs "utanför" förvaltningen fram till 1999 finns i en kartong med pärmar i Tensta Träff - något arkiv är det inte fråga om. Men det är ändå bättre än materialet från 2000-talet då marknaden i praktiken drevs i stadsdelsförvaltningens regi. Mycket av den dokumentationen har kastats i samband med omorganisation och förvaltningsflytt.

Om framtiden:

Tensta marknad består av två delar som bildar en helhet. Kulturdelen kan aldrig genomföras utan kommunalt stöd. Marknadsdelen som får draghjälp av kulturdelen måste genomföras lika professionellt som den, och kan lämna ett rejält överskott som kommer kulturprogrammet till del. Men även om marknadsdelen inte behöver kommunala medel är den beroende av stabilitet och kontinuitet - och det förutsätter nästan ett engagemang från stadsdelsförvaltningen.

Björn Erdal