Första året på Tensta Träff 2009
Foto: GW
Nu har Föreningen Kulturhuset Tensta Träff ansvarat för uthyrningslokalerna i ett år. Föreningen har under året tillfogat ordet ”kulturhus” till sitt namn för att understryka meningen med övertagandet av Tensta Träff. I avtalet med kulturförvaltningen står däremot inget om kulturhus - bara om en strikt reglerad uthyrningsverksamhet. Verksamhetsbidraget från kulturnämnden innehåller inga medel för utvecklingen av ett kulturhus. Ändå låg detta till grund för att 16 lokala föreningar tog över ansvaret på Tensta Träff och kulturförvaltningen hoppas att ett ”lokalt kulturhus” ska bli resultatet av föreningsdriften.
Det första året har dominerats av praktiska problem kring fastigheten. På månatliga husmöten har Tensta Träffs 7 självständiga verksamheter (polisen, fältassistenterna, biblioteket, gymnasiets matsal, kulturkaféet, gymnasiets fritidsverksamhet TCC och kulturhusföreningen) tragglat ventilation, brandlarm, utrymningslarm, kostnadsfördelningar, skadegörelse och sophämtning. Huset byggdes en gång för en hyresgäst med ett hyreskontrakt. Idag kräver 7 olika huvudmän separata fakturor på el, vatten, larm och skadekostnader och därför måste också elmätare och ledningar separeras.
En svaghet i hela idén om att lokala föreningar ska driva Tensta Träff med målet att utveckla ett lokalt kulturhus är att målsättningen inte är officiellt sanktionerad. Stockholms kulturnämnd beslöt redan 2001 att stadens alla uthyrningslokaler skulle överlämnas till föreningsdrift. Under 4 år förbereddes övertagandet i Tensta. Diskussionerna med kulturförvaltningen byggde på idéer om att stärka de lokala föreningarna, skapa en attraktiv mötesplats och utgå ifrån föreningarnas egna behov och resurser. Men en grundförutsättning för att detta ska lyckas är att alla inblandade delar samma vision.
Tensta gymnasium är en dominerande hyresgäst i Tensta Träff. Den stora uthyrningssalen används alla skoldagar året tunt som skolans samlingssal. Matsalen ligger i huset liksom en ny fritidsverksamhet för skolans elever. Skolans interna meddelanden hörs genom högtalare i stora samlingssalen och i Tensta Träffs entré. I många situationer agerar skolan dominant och självsvåldigt emot andra verksamheter i huset. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.
Kulturkaféet i entréplanet drevs mellan 1998-2008 av tenstabon och eldsjälen Hans Grafström. Med mycket små medel skapade han en varm och personlig lunchservering där arbetslösa fick jobb, ensamma sällskap och udda respekt. Konstutställningar, litteraturaftnar, jazzkvällar och samhällsengagerade möten avlöste varandra. Hasses kulturkafé var själva embryot till idén om hela Tensta Träff som ett lokalt kulturhus. Men idag är kaféet en ”etnisk föreningslokal” driven av en förening vars mål är en verksamhet för en etnisk grupp. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.
För att Föreningen Kulturhuset Tensta Träff med trovärdighet ska kunna hävda målsättningen att utveckla ett lokalt kulturhus måste föreningens ekonomi förstärkas. Personalen måste kompletteras och det måste vara möjligt att driva en egen programverksamhet. Föreningen har under 2009 med hjälp av ett extra bidrag från kulturnämnden genomfört en seminarieserie med rubriken ”euroislam & fundamentalism”. Målsättningen har varit att samla olika fraktioner, grupper och inriktningar i samtal om känsliga lokala problem – på ett sätt som även kan intressera utomstående. Samtalen på Tensta Träff har under hösten resulterat i ett stort massmediaintresse. Detta är ett exempel på vad egen programverksamhet i ett lokalt kulturhus kan åstadkomma: lokala samtal om angelägna saker, lokala förändringar och nationell uppmärksamhet. Ett kulturprogram kan knappast bli bättre.
Det första året har dominerats av praktiska problem kring fastigheten. På månatliga husmöten har Tensta Träffs 7 självständiga verksamheter (polisen, fältassistenterna, biblioteket, gymnasiets matsal, kulturkaféet, gymnasiets fritidsverksamhet TCC och kulturhusföreningen) tragglat ventilation, brandlarm, utrymningslarm, kostnadsfördelningar, skadegörelse och sophämtning. Huset byggdes en gång för en hyresgäst med ett hyreskontrakt. Idag kräver 7 olika huvudmän separata fakturor på el, vatten, larm och skadekostnader och därför måste också elmätare och ledningar separeras.
En svaghet i hela idén om att lokala föreningar ska driva Tensta Träff med målet att utveckla ett lokalt kulturhus är att målsättningen inte är officiellt sanktionerad. Stockholms kulturnämnd beslöt redan 2001 att stadens alla uthyrningslokaler skulle överlämnas till föreningsdrift. Under 4 år förbereddes övertagandet i Tensta. Diskussionerna med kulturförvaltningen byggde på idéer om att stärka de lokala föreningarna, skapa en attraktiv mötesplats och utgå ifrån föreningarnas egna behov och resurser. Men en grundförutsättning för att detta ska lyckas är att alla inblandade delar samma vision.
Tensta gymnasium är en dominerande hyresgäst i Tensta Träff. Den stora uthyrningssalen används alla skoldagar året tunt som skolans samlingssal. Matsalen ligger i huset liksom en ny fritidsverksamhet för skolans elever. Skolans interna meddelanden hörs genom högtalare i stora samlingssalen och i Tensta Träffs entré. I många situationer agerar skolan dominant och självsvåldigt emot andra verksamheter i huset. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.
Kulturkaféet i entréplanet drevs mellan 1998-2008 av tenstabon och eldsjälen Hans Grafström. Med mycket små medel skapade han en varm och personlig lunchservering där arbetslösa fick jobb, ensamma sällskap och udda respekt. Konstutställningar, litteraturaftnar, jazzkvällar och samhällsengagerade möten avlöste varandra. Hasses kulturkafé var själva embryot till idén om hela Tensta Träff som ett lokalt kulturhus. Men idag är kaféet en ”etnisk föreningslokal” driven av en förening vars mål är en verksamhet för en etnisk grupp. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.
För att Föreningen Kulturhuset Tensta Träff med trovärdighet ska kunna hävda målsättningen att utveckla ett lokalt kulturhus måste föreningens ekonomi förstärkas. Personalen måste kompletteras och det måste vara möjligt att driva en egen programverksamhet. Föreningen har under 2009 med hjälp av ett extra bidrag från kulturnämnden genomfört en seminarieserie med rubriken ”euroislam & fundamentalism”. Målsättningen har varit att samla olika fraktioner, grupper och inriktningar i samtal om känsliga lokala problem – på ett sätt som även kan intressera utomstående. Samtalen på Tensta Träff har under hösten resulterat i ett stort massmediaintresse. Detta är ett exempel på vad egen programverksamhet i ett lokalt kulturhus kan åstadkomma: lokala samtal om angelägna saker, lokala förändringar och nationell uppmärksamhet. Ett kulturprogram kan knappast bli bättre.
posted by Gregor Wroblewski at 9:20 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home