Arkitektfantasier och låsta strukturer i Tensta

Ur filmen "Moderna Tider" 1936.


I en madridtidning 1882 beskrev den spanske arkitekten Arturo Soria y Mata sin idé om ”den lineära staden” som korsar kontinenter från Cadiz i sydväst till St. Petersburg i nordost, från Peking till Bryssel - femhundra meter breda interkontinentala avenyer av järnvägar, vattenkanaler, gasledningar, parker och bostadsområden. Fördelarna med dessa anläggningar vore enligt Soria y Mata ”den organiska anknytningen till omgivande landsbygd och lösningen av de överbefolkade städernas problem”.

I den nya sovjetiska republiken utvecklade arkitekten Nikolaj Milutin idén med lämpliga marxist-leninistiska slagord och stalincitat. I sitt koncept ”Sotsgorod” kombinerade han den lineära staden med amerikansk ekonomisk taylorism och Fords löpande band. I Sovjetunionen byggdes 1931 trettioåtta helt nya städer. ”Sotsgorod” var tänkt som stadsplan för Magnitogorsk och Stalingrad men blev aldrig förverkligad. Redan 1930 förbjöd centralkommittén avantgardistisk arkitektur och kontakter med det dekadenta väst. Och Milutin tystades.

Sverige är det mest funktionalistiska landet. På 1930-talet deltog arkitekterna entusiastiskt i omvandlingen av landet från landsbygd till modernt tekniksamhälle. Verktygen var en stark stat, socialdemokratisk politik och tysk funktionalism. På 1960-talet sjösattes det s.k. Miljonprogrammet för att efter tio år avhjälpa den hopplösa bostadssituationen. Tensta kom till på det sättet.

Funktionalismens enkla former anpassades lätt till industriell massproduktion enligt Miljonprogrammets krav. Vidare bidrog föreställningar om att tillrättalägga invånarnas liv till att de nya bostadsområdena blev veritabla ”boendemaskiner”. Sverige lånade radikala samhällsidéer från både Sovjet och Tyskland.

I dagens globala tider med svenskt EU-medlemskap har förorterna blivit segregerade enklaver för immigranter och socialt misslyckande. Rigida kommunikationssystem och låsta stadsplaner förhindrar stadsutveckling. Stockholm är därför Europas mest segregerade huvudstad. Man har ännu inte förstått att arkitektonisk integration med den omgivande staden också betyder social integration.

Läs Lars O Ericsson i SvD 2010 om hur funkisen blev svensk: http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/visionerna-som-gjorde-funkisen-svensk_4151143.svd