Vem styr Tensta?

- det var den outtalade frågan för kvällen den 19 februari då ett 20-tal sociologer, samhällsvetare, arkitekter, journalister, författare, konstnärer, lokalpolitiker - de flesta boende i Tensta med omnejd - samlades i Tensta Träff för att samtala om stadsdelen utifrån de böcker och rapporter som numera regelbundet ges ut. Sociologen Nora Räthzel sammanfattade sin analys av tillståndet i Tensta: människor i Tensta är inte isolerade i ett utanförskap vilket ofta påstås men alltför beroende av offentlig byråkrati. Avsaknaden av kollektivt engagemang i t.ex. politiken förstärker beroendet. Samhällsvetaren Kristina Hellqvist som i en uppsats djupintervjuat elva s.k. "eldsjälar" i Tensta bekräftade bilden av att samhällsengagerade och kreativa personer styrs och utnyttjas av den kommunala byråkratin. Journalisten Kurdo Baksi menade att den lokala socialdemokratiska föreningen inte fungerar som samlingsplats för samhällsengagemang p.g.a. etniska maktstrider och arkitekten Erik Stenberg kunde konkret beskriva hur kommunal förvaltning utmanövrerade Tenstas initiativtagare från bomässan 2006.


Samhällsengagemanget kanaliserades för 40 år sedan i den socialdemokratiska partiorganisationen. Ytterstaden var nybyggd och modern, full av nyinflyttade nybyggare som engagerades sig för att ur boendeperspektiv komplettera förorten med kultur, skolor, banker o.s.v. Socialdemokraterna var det överväldigande största partiet i val och därför en naturlig kanal för lokalt engagemang. Tenstas nybyggare började mycket tidigt innan ens området var färdigbyggt, kämpa för gymnasium, badhus och bibliotek. Det tog nästan 15 år av lokalt engagemang innan allt detta stod på plats. Idag skulle det inte gå till så. Frågan är om lokala idéer och projekt, som syftar till lokal utveckling över huvudtaget kan kanaliseras, drivas och förverkligas. Den naturliga politiska organisationen i Tensta - socialdemokraterna - är sedan många år förlamad av etniska konflikter och fungerar inte som samlingspunkt för samhällsengagemang. De övriga politiska partierna är alldeles för små och saknar lokalt nätverk för att mobilisera samhällsengagemanget.


Under senare år talar man med beundran om "eldsjälar" och menar uthålliga och samhällsengagerade personer. Det är sådana som förr om åren i Tensta skulle engagerat sig i det socialdemokratiska partiet men idag när varken partiet eller föreningslivet fungerar som samlingspunkt för samhällsengagemang för de en ensam ”entreprenörskamp” med kommunal förvaltning som enda kanal till att förverkliga projekt. Och kommunala tjänstemän släpper fram den entreprenör som råkar passa den politiska konjunkturen. Istället för demokratiska processer där grupper av tenstabor i politiska sammanhang formulerar angelägna utvecklingsprojekt har vi fått en tjänstemannastyrd projektkultur. Att Tensta Marknad under senare år har drivits av kommunanställd personal och att en högre tjänsteman på stadsbyggnadskontoret lobbar för ytterligare en baskethall i Tensta centrum är bara extremt tydliga exempel på tjänstemannaentreprenörer som driver projekt utan förankring hos tenstaborna.


Delaktighet, lokal förankring, lokaldemokrati är honnörsord som alla använder, men att de politiska partierna och föreningslivet inte lyckas samla lokalt engagemang, lokala idéer och opinioner är ett sorgligt faktum som lämnar fältet fritt för tjänstemannastyre och gör
tenstabornas samhällsengagemang till gisslan hos kommunal förvaltning.