Tensta BO 06
Det är faktiskt fyra tenstabor som initierat boutställningen med början 17 augusti. Hur är det möjligt? Erik Stenberg, Björn Erdal och Rachid Lestaric hade under en längre tid diskuterat en annorlunda bomässa. Den skulle handla om att återanvända befintliga lägenheter och koncentrera sig på inomhusmiljön. Detta var ett överblickbart koncept att presentera för kommunen. Realistiskt att genomföra. Handlade inte om fantasier och stora pengar. Det var småskaligt och billigt: bygga om, slå ihop, sära på 40 befintliga lägenheter och visa att miljonprogrammet har kvaliteter som kan förvaltas. Jag kopplades in i slutskedet för att genom en utställning på Tensta Konsthall under vintern 2000 - 2001 väcka uppmärksamhet för idén. En fd tjänsteman på stadsdelsförvaltningen och intergrationsförvaltningen, Karin Eriksson-Bech, tände på idén och såg det hela som ett "sidoengagemang" hon ville driva. D.v.s. att lobba för tanken om en bomässa inom kommunen. Till saken hör att Eriksson-Bech under flera år hade arbetat i Tensta som ledande tjänsteman. Hon fick uppdraget av intergrationsförvaltningen att göra en förstudie till bomässan. Här är den: http://www.stockholm.se/files/64500-64599/file_64550.pdfSå möjligt var det att få en utvecklingsidé att slå rot i byråkratin. Och så tänkte jag när jag gjorde utställningen i Tensta Konsthall: en utställning som förändrar Tensta till det bättre!
Men naturligtvis utmanövrerades initiativgruppen ifrån hela projektet då förvaltningar, bostadsbolag o.s.v. äntligen tog sig an saken. På nåder fick Erik sitta med i ledningsgruppen. Kommunens s.k. "Gluggutredning" blev innehållet i projektet. Vår ursprungsidé fick minimalt utrymme. Erik Stenberg har i samarbete med Familjebostäder byggt om 4 befintliga lägenheter. Gluggutredingens byggnationer skulle ha gjorts ändå men profitetar nu på föreställningen om en "lokalt förankrad boutställning". Man kan tycka att vad som helst som genomförs i Tensta är bra. De nybyggnationer som nu genomförts i Tensta kan ingen önska ogjorda. Men de är inga "bomässeobjekt". Vår idé för en bomässa var enkel och nyskapande. Att koncenterara sig på variationer av ombyggnader hade varit ett utmärkt mässtema. Det är dock inte för sent att ta vara på det för framtiden. Det går ju att kontinuerligt bygga om lägenheter på ett spännade sätt!
Se SvD inför bomässan: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13471098.asp
Men det allvarliga problemet med tanke på våra ursprungliga tankar är följande:
Karin Eriksson-Bech formulerade boutställningen som ett socialt framåtsyftande projekt. Helt i andan av Ytterstadssatsningen och uppföljaren Stadsdelsförnyelsen. Genom hennes s.k. "kulturarena" skulle boutställningen leva vidare och som en motor fortsätta att driva utvecklingen i Tensta. Ledningsgrupp och förvaltning har förbisett denna aspekt av boutställningen. Det som nu kallas "kulturarena" i utställningskatalogen är diverse kulturprogram av skiftande karaktär runt arrangemanget.
En grupp tenstabor och föreningar tog fasta på förstudiens vision om långsiktighet och driver sedan ett par år idén om Tensta Träff som ett nytt föreningscentrum i stadsdelen. (Se längre ned på denna sida.) Eriksson-Bechs förstudie föreslår nämligen "ett kunskaps- och kulturcentrum för vuxna i Tensta Träff". Denna tanke har tyvärr inte fått utrymme i Tensta BO 06. Se: http://www.tenstabo06.se/top_04_press_svd_051222.htm
Pressröst efter bomässan: Ulrika By i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=568616&previousRenderType=2
Se under comments: tenstabon "rogi" (pseudonym) gör sin utvärdering och föreslår en fortsättning!
posted by Gregor Wroblewski at 2:00 PM
1 Comments:
Efter Bo06
Kulturprogrammet i samband med Bo06 erbjöd lite av varje för var och en, och får ett klart VG. Bedömningen beror kanske på att jag själv började redan första dagen med att beskåda Nesti Stêrks roliga stå upp föreställning på Vår Teater.
Pjäsen handlar om en kurdisk kvinna i Tensta. Innehållet är starkt kurdorienterat, att börja med diverse kurdiska realia och hela vägen till språket, som rakt igenom var turkisk-svenska. Pjäsens handling var inte så 100% ny, eller oförväntad för någon som bor i Tensta, men den var rolig, och den var framförd mycket professionellt. Åskådarna, som representerade Tenstas samtliga etniska grupper i ungefär samma proportion, tycktes trivas.
Det som faller in mig efter att ha sett många av dessa intressanta program är den märkbara sociala uppsving, som särskilt den svensk-kurdiska folkgruppen uppvisar. Förresten, inte bara Sverige-kurderna. Vi har kändisar som Alexandra, Laleh, Fares, mm. Det är ett gott betyg, som bevisar att mycket bättre förhållanden i Sverige, än vad dessa människor hade haft i hemlandet, genast resulterar i en strålande social mobilitet. Denna mobilitet blir om 10-20 år säkert ett av Sveriges starkaste trumfkort när det gäller den sociala sfären. Och mer än det.
Jag måste först göra en illustrativ avstickare till världsstaden Sydney. En gång i tiden var Sydney en liten bosättning vid utkanten av vad som i dag kallas Sydney Harbour, en jättestor, kuperad bukt, där bland annat Sydneys hamn ligger. Där, inte långt ifrån den berömda operan, finner man nu den lilla stadsdelen The Rocks, bestående av pyttesmå i butiker omvandlade hus, som kantar smala gator med kullersten som beläggning. Det var det ursprungliga Sydney. Mer behövdes inte, eftersom hela den öken lika kontinenten var då en öppen straffkoloni. Hit exporterades så kallade seditionists (uppviglare), alltså folk vars politiska, eller religiösa åsikter avvek strakt från den variant som påbjöds officiellt, folk som var obekväma för makten, men som inte på lagligt sätt kunde avrättas. Den som i dagens läge kan härleda sitt ursprung från en av dessa straffångar, eller från The Rocks, tillhör den lokala adeln.
Jag tror att om mindre än en generation, när de biologiska, sociala och kulturella generna blandats mer än nu, kommer vi att se ett liknande fenomen i Stockholm. Den som kan påvisa att hans föräldrars föräldrar började i Tensta, i Rinkeby, eller i en annan förort, kommer att ha en särskild ställning i samhället. En ställning som beror på den genetiskt ärvda uthålligheten och segheten. Och för att få denna status behöver ens föräldrar inte nödvändigtvis heta Ahmed, Ankica, eller Antti. I Tensta finns det gott om exempel på internationellt orienterade svenskar, som i samma höga grad bidrar till stadsdelens särprägel och livsduglighet. Den utslagsgivande parollen alltså kommer att bli: ”Jag härstammar från Tensta.”
I väntan på den tiden bör man redan i dag börja förbereda sig, så att inte bara en obetydligt liten del av det hela blir kvar i framtiden, som fallet är i the Rocks. Man kunde börja dokumentera allt från boende (ett exempel är uppvisningslägenheten från 70-talet), genom etnisk sammansättning (som varierar genom åren), till vårt sätt att leva (som Nisti gör). Ta med även vårt sätt att odla kulturen. Efter den framlidna Konsthallen återstår Kulturkafét som ett exempel på insatser som utan bidrag och utredningar ändå resulterar i unika kulturevenemang. Och så har vi Järva Folkpark, ett antal andra institutioner, skolor, och diverse föreningar här i Tensta. De alla, och mycket mer, bör finnas med.
Ett bra sätt att bevara nutiden för historien vore någon sorts egen Tenstafestival, eller Tenstasymposium, som förutom Tenstamarknaden, årligen skulle sätta vår stadsdel på kartan.
Post a Comment
<< Home