Ytterstadssatsningen och Stadsdelsförnyelsen i Tensta

Ytterstadssatsningen (1996-2001) och Stadsdelsförnyelsen (fr.o.m. 2002) har följts upp och utvärderats i många sammanhang. Men talar vi om civilsamhället i Tensta måste vi nämna dem igen. Detta är två socialdemokratiska upprustnings- och utvecklingsprojekt i Stockholms förorter. Grundtanken är att involvera invånarna i vissa nedgångna förorter i processen genom att ta vara på invånarnas egna idéer. Alltså ett gräsrotsdemokratiskt projekt syftande till demokratisk fördjupning. Genom åren har det gått si och så med målsättningen. Under Ytterstadssatsningen i Tensta-Hjulsta försökte den lokala projketledningen att verkligen rekrytera boende till förslags- och arbetsgrupper. Som mest kunde stormöten samla 200-300 deltagare. Stadsdelsförnyelsen har stramats åt och byråkratiserats. Där har tjänstemän i förvaltningen funktionen av gruppledare och samordnare. Villaområdet Spånga ska nu också få del av pengarna! "Sociala processer" skulle understödjas! Och som mest samlar stormöten 30 personer! Processidén är att arbetsgrupper ska diskutera fram utvecklingsidéer och så ska de presenteras för ett stormöte och mötet ska rösta om man vill föreslå idén till den lokala nämnden. Detta låter som den ideala demokratin. Sanningen att säga har både Ytterstadssatsningen och framför allt Stadsdelsförnyelsen i mycket styrts av projektledare och tjänstemän. De tongivande tenstaborna i arbetsgrupper och stormöten har varit samma gamla gäng som i alla år dominerat stadsdelen (se texten "10 år i Tensta"). Samspelet mellan tenstabor och förvaltning/politiker är inte verkligt. Mycket är sken. Kanske är det därför Stadsdelsförnyelsen fr.o.m. 2002 har varit tvungen att "effektivisera" genom att binda projektet hårdare till förvaltning och lokal nämnd. Men man har därigenom faktiskt också tappat de boendes engagemang. En intressant egenhet i uppföljaren Stadsdelsförnyelsen är att en fälla gillrats åt den lokala nämnden! Släpper nämnden igenom ett förslag men det ogillas i stan, då blir den lokala nämnden skyldig att betala kalaset ur egen budget. Under borgerligt styre i Sthlm 1998-2002 gick hela Ytterstadssatsningen på sparlåga. Från borgerligt håll sett är det hela suspekt, ineffektivt och bortkastat. Många frågor kan naturligtvis ställas. Varför genomdrivs projekt i Stadsdelsförnyelsen som egentligen är vanligt underhåll av t.ex. skolgårdar? Varför dominerar bostadsbolag och SISAB? Kan man försvara Stadsdelsförnyelsen när 30 personer är involverade? Vilka "sociala processer" har igångsatts? o.s.v. Hur som helst, resultatet av Ytterstadssatsningen i Tensta-Hjulsta var Tensta Konsthall. Kostade 5,5 miljoner. Resultatet av Stadsdelsförnyelsen är Tensta Bo 06. Två miljoner kommer från Stadsdelsförnyelsen. Projekten har framför allt finansierat sådant som borde betalats på underhållsbudgeten: upprustade skol- och bostadsgårdar, lite belysning och diverse föreningsbidrag. Stadsdelsförnyelsen opererar med totalt 10 miljoner per år i Tensta.
Så kanske ligger det något i den borgerliga kritiken... Huvudfrågan är: fördjupades demokratin i Tensta?
Om Stadsdelsförnyelsen se: http://www.stadsdelsfornyelse.stockholm.se/

I DN 06 09 10 lovar Annika Billström (s) ytterligare en satsning på ytterstaden! Se: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=571477&previousRenderType=2
Trots den skarpa självkritiken saknas i denna text det demokratiska perspektivet. Här talas återigen om upprustning av skolgårdar och mer belysning. Men inget om det civila samhällets återupprättande.