Diskutera här!
Information om denna blogg skickas regelbundet ut till 60-talet tenstabor som ett försök att vitalisera en lokal diskussion. Även en förort har sina nätverk av engagerade medborgare somvill medverka till lokalsamhällets utveckling och det är olyckligt när dessa sammanhang förtvinar. Därför vill jag med denna blogg visa på ett sätt att enkelt stimulera till samtal.
Under just denna post kan du lämna dina inlägg. Klicka bara på "comments". Jag förbehåller mig rätten att moderera samtalet. Forskaren Jerker Söderlind, KTH, avd. för Samhällsplanering, har lämnat det första materialet. Vem är han? Se: http://www.kth.se/om/sok/displayUser.jsp?kthId=u1iuxus0. Vill du läsa hans inlägg klickar du på - "comments".
Skulle du istället vilja kommentera en specifik text längre ned på bloggen, går det naturligtvis också bra. Klicka bara på "comments" under texten och skriv din kommentar. Observera! Det är viktigt att du följer instruktionerna ang. hur du skickar din text. Och du som läser - kolla "comments" under alla texterna. Det är där samtalet pågår.
Materialet som följer efter denna diskussionspost handlar om hur vi tenstabor kan, eller inte kan, delta i lokalsamhällets angelägenheter. Längst ner på sidan avslutas med ett intressant program från Storbritannien för det civila samhällets förnyelse. För första gången på svenska!
Nu är boutställningen och marknaden över. Mer sakkunniga recensioner har framhållit Erik Stenbergs 5 ombyggda lägenheter som behållningen. Marknaden fungerade som avslutning trots nedbantning. Taxingeplan fungerade dock först sista dagen som programtorg. Jasim Mohammeds ambitiösa "Bagdad Café" för en underjordisk tillvaro och är värd en ordentlig uppmärksamhet nästa gång - angeläget då arrangemanget redan är helfinansierat.
Två pressröster om Tensta Bo 06: HSB-ordf i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=567078&previousRenderType=2
DN:s Ulrika By: "nu är det tyst i Tensta igen" http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=568616&previousRenderType=2
posted by Gregor Wroblewski at 8:00 PM
3 Comments:
här en text om tnesta, som även finns i boken Tensta utanför mitt fönster
jerker söderlind, KTH Samhällsbyggnad
Artikel till bok för bostadsutställningen
BO 06 Tensta
Tensta – ett hårdvaruperspektiv
Städer och samhällen har vissa likheter med datorvärlden. En grov indelning kan göras mellan hårdvara och mjukvara. Datorers hårdvara i form av processor, grafikkort, hårddisk, nätverksanslutningar och kablar motsvaras grovt sett av städers påtagliga uttryck som hus, anläggningar, gatunät, mark, vatten/avloppssystem - och en allt större mängd kablar! Datorers mjukvara består av program som utför olika saker som kan sparas i form av dokument. Städers mjukvara kan sägas vara de verksamheter och mänskliga handlingar som också de skapar en sort dokument efter sig (familjer, företag, produkter och tjänster). Gemensamt för datorer och städer är att hårdvaran alltid sätter en övre gräns för vilka program eller aktiviteter som är möjliga att utföra. Den nya versionen av Photoshop liksom ett fullsortiments ICA MAXI går inte att ”köra” om hårdvaran sätter stopp. I båda fallen handlar det om ”utrymme” och ”anslutningar”. Dels minnesutrymme/markutrymme, dels uppkoppling till Internet eller övergripande vägnät.
BILD ETT OCH TVÅ
Någonstans mellan hårdvara och mjukvara befinner sig operativsystemet. Detta länkar hårdvara till program och får datorn/staden att fungera – eller krascha! Stadens operativsystem kan sägas bestå av dess juridiska/legala egenskaper som detaljplan, fastighetsindelning, ägandeförhållanden och villkor, planlagstiftning och de formella strukturer för beslutsfattande. Stadens systemadministratör kan sägas vara stadsbyggnads- och trafikkontor, byggnadsnämnd och fullmäktige – med vissa länkar till överordnade operatörer som länsstyrelse, vägverk, naturvårdsverk, Boverk, regering, EU mm. De senare instanserna motsvarar de datorföretag som innehar licenser till operativsystem (Microsoft, Apple, SUN etc.) och som därmed kan sätta gränser för användarnas handlande. ”Hackers” motsvaras i denna framställning av svartbyggen, husockupanter, förmedling av illegala hyreskontrakt och smygkontorisering av bostäder.
Jag menar att dagens diskussion kring miljonprogrammets lägenhetsförorter i hög grad förs utifrån ett mjukvaruperspektiv. Fokus ligger på de människor som begagnar sig av och befinner sig på dessa platser. I denna artikel prövas att anlägga ett hårdvaruperspektiv på miljonprogramsområdena kring Tensta med omgivningar. Ett tydligt inskränkt tekniskt, juridiskt, infrastrukturellt perspektiv ger självklart inte hela sanningen om Tensta. Men kanske kan det bidra till en annan diskussion och en annan begreppsmässig karta – som kan ligga till grund för en mer rationell och mindre politiserad framtidsdiskussion.
BILD TRE
De gängse beskrivningarna av platser av Tenstas typ använder sig ofta av uttryck som ”invandrartäta förorter”, ”utanförskapets bostadsområden”, ”socialt utsatta stadsdelar” och ”etniskt segregerade livsmiljöer”. En tillfällig besökare på planeten jorden skulle lätt kunna få intrycket att problemet med det som på tyska kallas ”Plattenbau”, på franska ”Banlieu” och engelska ”Slaburbs” är dess invånare. Eftersom utgången av de flesta diskussioner i praktiken avgörs av hur problemet formuleras (klassiskt illustrerat med frågan ”har du slutat att slå din fru än?”) ligger det nära till hands att vår utomjording efter att ha ögnat igenom den svenska pressdebatten om förorten i all oskyldighet skulle kunna tänkas ställa den enkla frågan: ”Kan ni inte se till att de där som ni kallar ”invandrare” flyttar någon annan stans? Och att det som ni kallar ”svenskar” flyttar in i områdena istället? Då skulle ju ert problem vara löst”.
Antag till exempel att det enbart bodde ljushyllta svenskättlingar med ursvenskt klingande namn som ”Andersson, Pettersson och Lundström” i dagens Tensta. Att till och med andelen ”svenska boende” med avlägset vallonskt eller finskt påbrå låg på en lägre nivå än det svenska genomsnittet. Allt annat i den byggda strukturen skulle vara som idag (lägenhetsfördelning, serviceutbud, trafik, arkitektur, hyresnivåer). Skulle vi då ha ett ”storstadsproblem” eller inte i Tensta?
Att det förhåller sig på detta sätt med dagens diskussion kan styrkas av en kort genomgång av formuleringarna i regeringens storstadspolitik. Denna har som mål att ”… bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare”. Målsättningen är nedbruten i åtta delmål. Dessa har i tabellen nedan tolkats utifrån tillhörighet till respektive politikområde (stadsråd eller departement).
Delmål enligt storstadsdelegationen Tolkning av egentligt politikområde
1) Höjd sysselsättningsgrad (i socialt utsatta områden) Arbetsmarknads/näringslivspolitik
2) Minskat socialbidragsberoende Social/arbetsmarknad/näringslivspolitik
3) Stärkt ställning för svenska språket Utbildningspolitik
4) Elever ges förutsättningar nå målen i grundskola Utbildningspolitik
5) Höjd utbildningsnivå bland den vuxna befolkningen Utbildningspolitik
6) ”Alla stadsdelar i storstäderna bör uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer” Bostads/stadspolitik
7) Förbättrat folkhälsoläge Sjukvårds/idrottspolitik
8) Ökat demokratiskt deltagande och delaktighet (i utsatta bostadsområden) Specifikt politikområde saknas
Det är egentligen bara punkt 6 som kan hänföras till frågor om stadsutveckling, arkitektur, byggande och samhällsplanering. Samtidigt är detta det enda subjektivt formulerade målet – att stadsdelarna av sina invånare ”uppfattas som attraktiva och trygga.”. Subjektivt satta mål –särskilt om de formuleras som en önskan (”Alla stadsdelar i storstäderna bör …) är generellt svåra att operationalisera. Övriga mål däremot föredömligt tydliga och kvantifierbara – det går att sammanställa en tabell som visar förändringar i sysselsättningsgrad, skolbetyg, deltagande i allmänna val etc. Möjligen skulle mål nr 6 kunna kvantifieras med hjälp av löpande enkätstudier som redovisar förändringar i befolkningens subjektiva bedömningar av sina stadsdelars attraktivitet etc.
På liknande sätt – med fokus på mjukvara – diskuteras dessa stadsdelar även i Sveriges riksdag. Statsrådet Jens Orback (s) var i riksdagens särskilda debatt om situationen i vissa utsatta bostadsområden tydlig vad gäller de långsiktiga målen:
”Storstadspolitiken var en riktad satsning med tusen projekt runtom i vårt land. Det handlade om språkförskolor, språkutveckling i våra grundskolor, boenderåd, lokala trygghetssatsningar och brottsförebyggande råd samt arbets- och utvecklingscentrum. Det är inte genom att svartmåla som vi bryter segregationen. Det är inte genom att kalla människors bostadsområden för ghetton som vi bryter segregationen. Då skapar vi bara ett vi och de.”
Detta kan vara en god utgångspunkt för fortsatt diskussion. Lämna frågan om ”vi och de” åt sidan. Avstå helt från frågor om etnicitet, språk och härkomst. Betrakta istället platser ur ett renodlat hårdvaruperspektiv, med vidhängande operativsystem. Addera därefter de geografiska förutsättningar och anslutningar vilka förenklat kan liknas vid datorvärldens gränssnitt med omvärlden (bildskärm, tangentbord, högtalare, webbkamera, anslutning till nätverk, bredband etc.). En enkel jämförelse kan göras mellan stadsdelarna Tensta och Östermalm i Stockholm. Först ”hårdvara” (byggd verklighet) därefter ”operativsystem” (juridiska förutsättningar och ekonomiska egenskaper) och slutligen den restpost som vi i brist på annat kan kalla ”gränssnitt”:
Hårdvara Tensta Östermalm
Internt gatunät Differentierat gatunät med huvud och sekundärgator, återvändsgator, låg genomströmning Integrerat gatunät av rutnätstyp med hög grad av genomsilning, mindre gator avstängda för genomfart
Externt gatunät Tydligt skiljt från övergripande gatunät, genomfartstrafik i praktiken omöjlig Tydligt integrerat i omgivande stadsdelars gatunät, hög grad av genomfartstrafik
Byggd struktur i relation till omgivande stadsdelar Tydligt urskiljbara gränser, markerade med motorled, mindre gator och naturstråk Ej markerade gränser, kontinuerlig stadsmassa
Täthet Medelhög exploatering Mycket hög exploatering
Bebyggelsestruktur Lätt urskiljbara grupper av bebyggelse ordnade i mindre områden Lätt urskiljbara enskilda fastigheter samlade i en kontinuerlig kvartersstruktur
Bebyggelsens ålder I huvudsak 40 år, uppförd samtidigt, vissa yngre kompletteringar, ett fåtal om/till-byggnader Drygt 100 år, med kontinuerliga kompletteringar och om/till-byggnader över tiden
Park- och naturmark Högt inslag av informella och utspridda friytor mellan bebyggelse och gatunät Ett fåtal strikt ordnade öppna naturytor, park och kyrkogård
Torg och öppna hårdgjorda ytor Öppen struktur med gott om öppna ytor, torg vid centrum, gångstråk Sluten struktur med mindre och större torgrum, trottoarer, gågator
Lokaler lämpliga för större arbetsplatser, kontor, tillverkning Få Många
Lokaler lämpliga för handel, service, restaurang, annan försäljning Ett fåtal lokaler samlade i en särskild centrumanläggning, vissa informella lokaler i parkeringsgarage Ett stort antal lokaler utspridda i bebyggelsens bottenvåningar, saluhall och galleria
Arkitektur Enhetlig produktionsinriktad modernism Starkt varierad klassicism med inslag av modernism
Parkering, i förhållande till biltäthet Gott om parkeringsplatser, främst markparkering, parkeringshus vid centrum, parkeringsområden Ont om parkeringsplatser, garage under byggnader, kantstensparkering
Kollektivtrafikanläggningar Tunnelbana, ett fåtal busslinjer Tunnelbana, många busslinjer
Operativsystem Tensta Östermalm
Fastighetsindelning Ett fåtal större fastigheter Ett stort antal mindre fastigheter
Förvaltningsstruktur 15-20 större aktörer förvaltar större bebyggelsegrupper, samlad förvaltning av centrumanläggning Ett stort antal mindre och några större fastighetsägare, samlad förvaltning av galleria, saluhall
Upplåtelseformer för bostäder Områdesvis blandning av hyres- och bostadsrätt Fastighetsvis blandning av hyres- och bostadsrätt
Detaljplanebestämmelse för stadsdelen som helhet Tydlig uppdelning i olika områden för olika ändamål och användning, särskilda områden för handel och service, skola/förskola Diffus eller ingen uppdelning i olika områden, användningen förändras över tiden, särskilda områden för kyrka, saluhall, större park
Detaljplanebestämmelser för enskilda hus/fastigheter I huvudsak ett användningsområde per fastighet/byggnad. övervägande bostadsändamål I huvudsak blandad användning, även inom enskilda fastigheter
Gränssnitt Tensta Östermalm
Omgivande stadsdelar och markområden De relativt renodlade stadsdelarna Rinkeby, Spånga, Rissne, Akalla, Husby och Kista, med högt inslag av bostäder (förutom Kistas arbetsplatser), nära det öppna naturområdet Järvafältet De blandade stadsdelarna Norrmalm, City, Gärdet, Djurgården, med högt inslag av arbetsplatser, affärer och service, nära det öppna vattenområdet Saltsjön (Östersjön)
Geografiskt läge i förhållande till befolkningstäthet och bebyggelse Relativt långt från Stockholms mest befolkade och tättbebyggda delar Mitt i Stockholms mest befolkade och tättbebyggda delar
Anslutande trafiksystem Nära motorväg E 18 och E 4 norrut från Stockholm, tunnelbanans blåa linje, pendel- och fjärrtåg passerar en bit bort Nära infartsvägen Sveavägen till Stockholms City, flera anslutande tunnelbanelinjer, nära pendel- och fjärrtågsstationen vid Sthlm central
Anslutande naturstråk Järvafältets gröna kil mot Järfälla och Brunnsviken Nationalstadsparken och Djurgården
Denna genomgång säger ingenting alls om befolkningens härkomst eller fördelningen mellan boende/arbetande/tillfälliga besökare. Inte heller något om de boendes sysselsättningsgrad, socialbidragsberode, det svenska språkets ställning, hälsoläge etc. Den enskilt viktigaste skillnaden mellan Tensta och Östermalm - stadsdelarnas geografiska läge i staden – fångas in av begreppet ”gränssnitt”.
Även om detta är praktiskt ogörligt, vore det intressant att testa betydelsen av olika kombinationer av hårdvara/operativsystem (eller alla faktorerna samtidigt) genom att låta Tensta och Östermalm byta plats med varandra. Vi skulle då få den sorts laboratorieliknande situation av typen ”allt annat lika” som den ekonomiska vetenskapen ibland arbetar med. Ett stort antal frågor skulle kunna ställas. Dels mer spektakulärt – om hårdvaran bytte plats. Dels mer realistiskt – om operativsystemet förändrades. Vad skulle till exempel utfallet bli om:
(förändring av hårdvara)
1) Tenstas bebyggelsestruktur inplacerades på Östermalm – och vice versa?
2) Tenstas interna och externa gatunät infördes på Östermalm – och vice versa?
(förändring av operativsystem)
3) Tenstas detaljplanebestämmelser överfördes på Östermalm – och vice versa?
4) Tenstas förvaltningsstruktur överfördes på Östermalm – och vice versa?
Ett än mer utmanande experiment skulle vara att – själklart bara i laboratoriet – genomföra förändringar av stadsdelarnas gränssnitt. Östermalm skulle då omges av sammanhängande naturstråk och motorleder, utan egentlig kontakt med resten av Stockholms city. Vad effekten av ett ”Östermalm som självständig bebyggelse-ö utan genomfartstrafik” skulle bli går det bara att spekulera om. På liknande sätt skulle ett Tensta omgivet av tät stadsbebyggelse och kanske några genomplanerade parker utvecklas på annat sätt än idag. Ett ”Tensta som centralpunkt i en funktionsblandad stadsväv” skulle självklart bli något helt annat än dagens. Särskilt om operativsystemet anpassades för att harmoniera med den nya situationen.
Med utgångspunkt från dessa hypotetiska resonemang går det att, mer sansat och realistiskt, diskutera förändringar i miljonprogrammet. KTH Samhällsbyggnad har under 2005 påbörjat arbete med ett forskningsprogram med titeln ”Förvaltningsformer, trafikstruktur och planlagstiftning i efterkrigstidens storskaliga bostadsområden”. De institutionella ramarna – förutsättningarna - för dessa områden avses undersökas efter tre parallella och samverkande spår:
1) Planlagstiftning
2) Ägande- och förvaltningsformer
3) Trafikstruktur
Planlagstiftning
Den minst kostsamma aspekten att förändra av dessa tre är självklart nu gällande detaljplaner. Utan stora investeringar och ingrepp kan den legala spelplanen förändras – för att underlätta investeringar, byggande, etablering av nya funktioner och verksamheter. Dagens detaljplaneinstrument – som i hög grad kan betraktas som ett arv från efterkrigstidens byggande - lämpar sig väl för en samlad form av nyexploatering där resultatet kan och önskas fastställas i detalj i förväg. Det lämpar sig sämre för en successiv förändring i befintlig miljö där exploateringstrycket är relativt svagt, med låga förväntningar på intäkt av ny bebyggelse.
Etablering av mindre affärer i många bostadsområden av Tenstas karaktär möter till exempel ett flertal juridiska hinder. Gällande detaljplaner tillåter i huvudsak enbart byggnader för bostadsändamål. Förortsområdenas struktur, med ofta överstora parkeringsytor och lågt nyttjade grönytor, kan samtidigt ses som en potential för förnyelse med nya bostäder och arbetsplatser liksom tillkommande service.
Frågan är om en mindre detaljerad reglering av markens bebyggelseändamål skulle öka incitament och möjligheter till komplettering. Det handlar självklart inte om totalt ”fria” planer eller avsaknad av regleringar – snarare andra varianter av juridiska förutsättningar för 1) förändring av användning av befintliga byggnader och 2) ombyggnad av befintliga byggnader, 3) uppförande av nya byggnader eller tillbyggnader. De försök med inre ombyggnad av Tenstas bostadsbestånd (se Erik Stenbergs artikel i denna skrift) skulle kunna utvecklas vidare med stöd av en mer tillåtande juridik.
Förvaltningsformer
Det andra spåret i projektet handlar också det om en uppgradering av gällande ”operativsystem”. Gemensamt för de flesta av miljonprogrammets lägenhetsområden är ett centraliserat ägande. Även omvandling av allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter eller försäljning till en privat hyresvärd sker ofta i stor skala där hela områden byter förvaltningsform. Skillnaden är stor gentemot äldre stadsbebyggelse där förvaltningsformer blandas kvartersvis och fastighetsvis.
En hypotes är att ett ökat inslag av lokalt/småskaligt och/eller privat ägande av bostäder i dessa områden skulle kunna få flera positiva effekter:
1) ökad sammanhållning och samverkan inom ett kvarter, där underhåll och kostnader inte längre fördelas på hela hyreskollektivet vilket kan ge:
a. lägre grad av vandalisering och ökat ansvarstagande när kostnader för underhåll synliggörs,
b. incitament till gradvisa förbättringar och reparationer,
2) lokal och småskalig kapitalbildning, där bostaden kan användas som säkerhet för lån för exempelvis investeringar i företagande,
3) på sikt möjligen också incitament till ny exploatering på mark intill befintliga fastigheter – där intäkter på kompletteringsbebyggelse tillfaller den lokala ägargruppen – till skillnad mot dagsläget, där förtätningar ofta motarbetas av de boende eftersom dessa inte har något ekonomiskt intresse av att ”utsikten mot en gräsmatta skyms av nya hus”.
Trafikstruktur
Ett tredje spår i projektet handlar om den kanske mest grundläggande delen av stadens hårdvara – trafikstrukturen. Under senare år har gängse synsätt och metoder på trafikplanering ifrågasatts på bred front. Två svenska exempel är skrifterna ”Stadsplanera – i stället för att trafikplanera och bebyggelseplanera” (Boverket 2002) och ”TRAST – Trafik för en Attraktiv Stad” (Vägverket, Boverket, Banverket, Svenska Kommunförbundet, 2004).
På uppdrag av Vägverket region öst genomförde KTH Samhällsbyggnad i samarbete med Inregia under 2005 en workshop där gatunätet i bostadsområdena kring Järvafältet stod i fokus. Temat var här ”trafiksnål tillväxt” och syftet att testa om förändringar av gatunätets dragning, dimension, struktur och utformning kunde ge bättre förutsättningar för byggande ab bostäder/kontor, handel/näringsidkande liksom att åstadkomma en mer åtkomlig, trygg och attraktiv grönstruktur.
BILD FYRA
Den plan som här presenteras över Tensta med omgivningar inspirerats av denna workshop. Arbetet med planen ingår som en del i EU-projektet QCITY – Quiet City – och fokuserar på hur förändringar av trafik- och bebyggelsestruktur kan påverka buller- och trafikhastigheter i det valda området. Projektet är ett samarbete KTH: s skola för samhällsbyggnad (Bosse Bergman, Jerker söderlind), Arkitektskolan (Erik Stenberg) kth Trafik- och Lokaliseringsanalys (Pia Sundbergh). Vi har valt att kalla förslaget ”STHLM NOW” – Stockolm North West. Planen konkretiserar den diskussion om nya regionala stadskärnor i Storstockholm som initierats av Regionplane- och Trafikkontoret, RTK.
BILD FEM
Vi menar att nya kärnor i regionen, för att på ett effektivt sätt avlasta trycket på innerstaden (både vad gäller fastighetsvärden och trafikströmmar) behöver uppfattas som fullgoda alternativ till den gamla stadskärnan. Så långt möjligt provar vi således att applicera det väl fungerande operativsystemet från Östermalm på Tensta med omgivningar. Med en förhoppning om att även hårdvaran successivt kan förändras i en mer urban riktning. Detta innebär inte på något sätt att vi föreställer oss att ”mjukvaran” i Tensta med omgivningar kommer att anta ”Östermalmsmanér”.
En hypotes är att mer finfördelade gatunät med genomströmning och förbättrade möjligheter till parkering och angöring med bil och buss kan få ett flertal positiva effekter, förutom bullersituationen. Det kan gälla mer svårfångade frågor kring det offentliga rummets funktion och mer handgripliga effekter för handel, företagande och samspel med omgivande stadsdelar.
BILD SJU + BILD ÅTTA
Planen kan läsas som en struktur för både trafik, bebyggelse och grönstruktur. Huvudtanken är att förbinda Tensta med omgivande stadsdelar och uppgradera dagens bullerstörda Järvafält till en väl definierad, attraktiv och lätt tillgänglig stadspark. Dagens gatunät omvandlas till ett mer kontinuerligt nät där trafiken silas genom stadsdelarna. Motorvägen E 18 omvandlas till en kapacitetsstark stadsgata – med en ny ”systergata” i öster som kopplar samman Akalla Husby och Kista, med en tydlig gräns ut mot stadsparken.
I vissa snitt med hög trafikbelastning testas en form av kortare tunnel, där körfälten i mitten av vägen leds ner under mark, medan de yttre (låghastighets-)körfälten kan användas för angöring och avfart. Förebild har varit de korta tunnelavsnitt som finns i bland annat centrala Bryssel – men även i Stockholm, där Sveavägens förbifartstrafik leds ner i en grund tunnel under Sergels Torg. Vissa egenskaper hos innerstadens trafik-hårdvara införs således i ytterstaden. Som en pikant detalj kan nämnas att E 18 vid Tensta – enligt Vägverkets hemsida – har lika många bilpassager per vardagsmedeldygn som den högst belastade delen av Sveavägen.
Planen visar en relativt massiv ökning av byggbar mark öster om Tensta – ut på Järvafältet. Jag kan inte med någon vetenskaplig trovärdighet bevisa att ny bebyggelse på båda sidor om en till stadsgata omvandlad E 18 skulle påverka mjukvarans fördelning i rummet (dvs att Östermalmsbor skulle vilja flytta till ”Östra Tensta”). Hypotesen, som möjligen stöds av de parametrar som styr dataspelet Sim City, är dock att lätt tillgänglig mark längs en huvudgata som åt andra hållet gränsar mot en stor attraktiv park, får ett högt bebyggelsetryck.
Kanske skulle mjukvaran i detta ”stadsspel” söka sig till Stockholms motsvarighet till Hyde Park i London eller Central Park på Manhattan? Planen skapar samtidigt ”gröna kilar” i form av kontinuerliga stadsparker långt in i dagens bebyggelse. Dagens glesa och extensiva park- och trafikstruktur är ersatt av en intensiv dito. Den gröna strukturen förlorar i utbredning och kvantitet men vinner i användbarhet och kvalitet. Jag menar att detta är att föredra även ur ekologiskt perspektiv.
BILD NIO
Slutord. Den som gör sig helt blind för människors härkomst, språk och hudfärg kan knappast teckna en korrekt ”helhetsbild” av den komplexa problematiken i miljonprogrammets lägenhetsförorter. Men fram träder en annan bild. Där grundläggande villkor och förutsättningar för stadsbornas liv är viktigare än i vilket land deras föräldrar råkade födas i.
I november 2005 kommenterade storstadsminister Jens Orback det fortsatta storstadsarbetet med följande ord. Tänkvärda ord som det ankommer på stadsplanerare, fastighetsekonomer, trafikingenjörer och landskapsarkitekter att förverkliga innebörden i:
”Storstadspolitiken finns för att bryta människors utanförskap och för att förändra framtidsutsikterna för dem som bor i de stadsdelar som haft en negativ utveckling under lång tid.”
Tiden går. Tensta har sina bästa dagar framför sig.
Jerker Söderlind, KTH Samhällsbyggnad
3 063 ord
Tensta är en bra plats att bo på och det finns en massa kreativitet och positiv energi. Men utgångspunkten för alla skildringar och diskussioner om Tensta är alltid problemorienterad. Fler tenstabor måste komma till tals för att skifta fokus!
Själv har jag startat en blogg som skall försöke ge en mer nyanserad bild av hur det är att leva i Tensta. Den heter naturligtvis "Alla vägar bär till Tensta" och finns på tensta.blogg.se!
En komplimang
Le Corbusier betraktas allmänt som förra seklets störste arkitekt. Le Corbusiers projekt och projektförslag till många av världens mest berömda byggnadsverk gjorde denne år 1887 födde schweizaren till en världsberömd person. Hans verk är spridda överallt från Kina och Indien, över många europeiska länder ända ner till Brasilien. Le Corbusier hade även många idéer om stadsplanering, och betraktade betongen som ett material med många användningar.
Den sistnämnda tillämpningen fortfarande inspirerar skribenter. I ”aktualiteter” i Kyrkans Tidning (nummer 32, 10-16 augusti) konstaterar man exempelvis följande: ”Utan honom hade Tensta, Gårdsten och Rosengård knappast funnits, eller i varje fall sett helt annorlunda ut.”
Det är en skön komplimang. Men vem är i så fall adressaten? Tensta? Le Corbusier …?
,,,rogi,,,
Post a Comment
<< Home