Tensta Marknad i framtiden

För snart 20 år sedan genomfördes den första marknaden i Tensta och sedan dess har vi varje år upplevt den mitt i Tensta Centrum. Ibland har arrangemanget ifrågasatts av lokalpolitiker och förvaltning. Tenstabor har emellanåt med stora uppoffringar drivit den vidare. Men idag bör vi åter påminna oss om vad Tensta Marknad är för något.
I Tensta och Rinkeby har stadsdelsfestivaler genomförts sedan 70-talet. Södra Järva var nytt och aktiva föreningar ville skapa hemhörighet i området. I detta fanns en samsyn mellan föreningslivet och kommunen. Kommunen stöttade och föreningarna gjorde jobbet. I Tensta fanns inte samma uppslutning som i Rinkeby och arrangemanget upphörde 1984. Fyra år senare återupptogs festen under namnet Tensta Marknad. Socialdemokraterna spelade en pådrivande roll. Anna Berger-Kettner (s), som då var pastor i Tenstakyrkan, engagerade sig politiskt för en folkfest i Tensta motiverad av arbetet för ett ökat valdeltagande. Under valår var tredje helg i september skulle marknadsvimmel och lokalt kulturprogram dra ut tenstaborna till valurnorna. Undertecknad fick i uppdrag bland andra i kommunen att som anställd vara garanten för att festen skulle kunna genomföras. Inom Fritid Spånga (kommunens fritidsavdelning före stadsdelsreformen) var man mycket engagerad i återuppståndelsen av festivalen. Politikerna hade uttryckt sitt intresse av marknaden och fritidsavdelningen tillfogade sina motiveringar - att skapa traditioner och kontakt mellan människor. Detta synsätt på fritidsarbete var långsiktigt och byggde på en arbetsmetod kallad ”områdesarbete”.
I en tid då den offentliga debatten sällan handlade om segregationen hade kommunens fritidsavdelning redan en klar framförhållning. Medan andra stadsdelar i Stockholm inte hade några fester utvecklade sig Tensta Marknad till Stockholms läns bäst organiserade marknad. Emellanåt tyckte vissa att marknaden var för kommersiell. Under en period fanns 5 årliga utomhusfester med ambitioner. En annan period hängde marknadens existens på ett hår - men den har överlevt.
Idag står vi åter vid ett vägskäl. Den nya majoriteten i stadsdelsnämnden har inte formulerat ett lokalt kulturprogram. Nu måste vi återigen försvara Tensta Marknad. Eventuellt hamnar Tensta i en ny kontext om några år om stadsdelsindelningen runt Järva rationaliseras. Detta gör också att vi redan nu bör tänka efter. Varför är det så viktigt att det finns en marknad i Tensta?
Under 20 år har generationer av barn varje år upplevt sin stadsdel som en festplats. Sett 10.000 personer umgås glada och förväntansfulla. Åkt karusell, känt matdofter på torget, lyssnat till all världens musik och kanske själva framträtt på scenen. Allt i en färgrik kontrast till vinterhalvårets grå och vindpinade ödslighet. Barnen som växer upp i Tensta är de ”riktiga” tenstaborna. Det är de som kommer att kalla förorten för sin hembygd. Att unga får känna sin hemort uppskattad och stå i glädjecentrum är ovärderligt. Detta handlar om värdet av offentliga traditioner. En grundidé med marknaden har alltid varit att en större del av organisation och arbete ska skötas av idéella krafter. Det är faktiskt just därför den professionella arbetsinsatsen från kommunen har varit viktig. Att skapa en tradition i ett nybyggarsamhälle kräver kunskap, tid och uthållighet. Tensta Marknad har aldrig kunnat genomföras utan en kärna av betalda tjänstemän. Men Tensta Marknad har heller aldrig kunnat motiveras om inte många generationer aktivister bidragit med obetalt arbete. Marknadsarbetet har i sina bästa stunder varit uttryck för samhällsengagemang och framtidstro. I förberedelserna varje år har tenstabor träffat varandra i praktiskt arbete för sin stadsdel. Personer som annars inte skulle lära känna varandra har tillsammans förverkligat idéer och slitit för ett gemensamt mål. Det är ovärderligt. Det handlar om det civila samhället. Precis så som Fritid Spånga en gång såg det, är det offentlighetens uppgift att understödja en sådan process i en segregerad miljonförort. Det handlar om att konkret motverka isolering, fördomar, konflikter och missmod. Känner man sin granne känner man sig hemma.
Tensta Marknads framtid hänger samman med synen på det civila samhället. För 5 år sedan ville lokalpolitiker och förvaltning inte längre bidra med pengar. Sedan dess har Stockholms festivalkultur utvecklats i förorterna. Detta var lyckligt för Tensta Marknad. Vi hade redan etablerat en lång tradition som man nu på flera håll införde runt staden. I stadens centrum ersattes Vattenfestivalen av mångkulturella arrangemang. Tensta Marknad har visat vägen i Stockholm och passar idag in i ett mönster. På lokalplanet har denna positiva utveckling visat sig genom att Centrumkompaniet kraftfullt gått in i marknadsarbetet och att stadsdelsförvaltningen styrt om 180 grader och nu varit pådrivande. Men samtidigt har fokus vänts bort från det idéella arbetet och förankringen i föreningslivet. Man har målmedvetet gått in för att genomföra marknader men den ”samhällsbyggande” aspekten har glömts. Tensta Marknad behöver båda perspektiven: stabiliteten i offentligt stöd och målet att få med sig tenstaborna.
I höst väntar Föreningen för Tensta Träff på besked från kulturnämnden om förslaget att långsiktigt bygga upp ett föreningscentrum. Det vore naturligt att ansvaret för Tensta Marknad förvaltades av ett sådant centrum. Här kommer de idéella krafterna och tenstaborna att mötas. I den miljön kan marknaden leva vidare. Men en förutsättning är att politikerna stöder denna utveckling med verksamhetsbidrag och att en kärna av betald arbetskraft fungerar som motor både i ett föreningscentrum och i marknaden. Att stärka det civila samhället är väl använda skattepengar.