Stulen Malevitj på Moderna Museet?

Jag sitter fortfarande i Moderna Museets styrelse 2004-05. En svensk författare, BJ, donerar en målning av Malevitj - ”Vit rektangel på svart botten”. Under våren 2004 har en häftig insändardiskussion mellan BJ och slavisten prof. Lars Kleberg väckt min uppmärksamhet. 1977 vistades båda i Moskva. Lars Kleberg, med någon funktion på den svenska legationen, sammanförde den unge BJ och en legendarisk konstsamlare vid namn Nikolaj Chardzijev som då var i 60 - årsåldern. Det var 70-tal och Breznievtid. Chardzijev ville hoppa av till Sverige och BJ erbjöd sig att hjälpa till. Det bestämdes att Chardzijevs bibliotek, 4 målningar av Malevitj och en samling Malevitjteckningar skulle skickas till Sverige med diplomatpost. Vilket skedde. Kleberg ordnade det. I Uppsala var BJ själv mottagare av hela flyttlasset. Teckningarna såldes enligt överenskommelse för att finansiera en publikation av Chardzijev. De 4 målningarna och biblioteket var tänkt som Chardzijevs startkapital i väst.

Men Chardzijev ändrade sig och stannade i Sovjet. Han bad BJ att skicka tillbaka allt. Och han skickade mycket riktigt tillbaka biblioteket. Men behöll de fyra Malevitjmålningarna! Chardzijev anlitade en advokat i Schweitz som reste till Uppsala för att få ut målningarna. Men BJ spelade oförstående och Chardzijev fick aldrig tillbaka sina målningar. 1980 var Pontus Hultén chef på George Pompidou i Paris. Dit sålde BJ en av tavlorna. Galleristen Aronowitsch i Stockholm var mellanhand. Sen blev det länge tyst. Chardzijev flyttade till Holland 1993. Han fick med sig hälften av sin konstsamling av ryska modernister. Den andra halvan beslagtog myndigheterna vid ett senare tillfälle. Chardzijev var nu i 90-årsåldern. Han dog 1996.

Hans kvarlåtenskap förvaltas av Stedelijk Museum och en stiftelse. Och så kunde det ha slutat. Men 1999 skrev en holländsk frilansjournalist, Hella Rottenberg, en bok om Chardzijevs samling, ”Meesters, Marodeurs – de lotgevallen van de collectie-Chardzjiëv”, Uttgeverij Jan Mets, Amsterdam, ISBN 90-5330-273-5. Här finns hela förhistorien inklusive BJ:s agerande. Lars Kleberg började kontakta massmedia. Författaren Staffan Skott var först i Sverige med några artiklar. DN publicerade under våren 2004 en ordväxling mellan Kleberg och BJ. Det var då BJ plötsligt deklarerade att han skulle skänka en Malevitjmålning till Moderna Museet! Av mina samtal med Lars Kleberg förstod jag att här finns två alternativ: antingen pågår något som ser ut som tidernas smartaste konststöld. Det har sagts att de 4 målningarna kan vara värda 200 miljoner. BJ skulle skaffa legitimitet åt sitt agerande genom att låta tiden gå, sälja en tavla till Paris och skänka en annan till Moderna. Han skulle ändå ha 100 miljoner kvar! Eller så är det som BJ själv säger: ”Jag fick målningarna av Chardzijev. Jag kan inte hjälpa att han ändrade sig. Gubben var inte trovärdig.” Jag bestämmer mig för att i Moderna Museets styrelse agera för att allt ska fram i ljuset. Men museets chef Lars Nittve och ordförande Anna-Greta Lejon gör allt för att mörka. Gåvobrev hemligstämplas.
I knappt ett år vandrar ärendet genom rättssystemet där jag hävdar att det är viktigt att alla papper läggs på bordet angående målningen. Annars kommer det alltid att heta att detta är en ouppklarad historia. Jag förlorade till slut i Regeringsrätten. Och det är idag en ouppklarad historia.