Nytt kulturhus i Husby

Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (M) presenterade i en DN-artikel för 10 år sedan något han kallade ”Kistavisionen”. Det var en grandios utvecklingsplan för Järvaområdet. Kista som ekonomisk motor, Järvafältet som ett Central Park och Södra Järva som ett ”down town” där kulturen har sin hemvist. När han återkom som borgarråd fem år senare efter en mandatperiod i opposition lanserade han samma idé för Årsta, Östberga och Enskedefältet. Central Park lät fint. Down town Tensta-Rinkeby – det skapade förhoppningar. Men det blev inget varken på Järva eller Enskedefältet.

Nu är det Husby som gäller. Nästgårds Kista. Det ska utvecklas med kultur. Svenska Bostäder började sitt Järvalyft för några år sedan med en katastrof. Man körde över alla hyresgäster och presenterade rivningar och lyxsaneringar så folk reagerade. Till slut fick bolaget börja om för att hitta ett annat sätt att kommunicera. 2009 tog bolaget initiativet till ett nybygge i centrum – ett kulturhus! Året efter fanns en färgglad broschyr – en hemlig sådan. Projektet var nämligen inte offentligt utan en ”företagshemlighet”. Det enda av kulturhuset man visade var en digital bild av en stor glasfasad i Husby centrum, inte olikt kulturhuset vid Sergelstorg. Inga beskrivning, inga beräkningar, inga målsättningar. De var kanske också hemliga… Broschyren hade en enskild upphovsman som fick jobb som strategisk chef för kulturförvaltningen efter det.

Samtidigt som det hemliga projektet pågick i Husby tog lokala föreningar över Tensta Träff ifrån kulturförvaltningen. Efter flera års förberedelser och överväganden var det så klart i januari 2009. Ett viktigt argument för föreningarna att ta över var att Tensta Träff måste bli något mer än enbart lokaluthyrning. Det måste bli ett lokalt kulturhus. Vi fick höra att kulturförvaltningen har en idé om att det ska uppstå lokala kulturhus utspridda över staden. Vi blev uppmuntrade och inspirerade och föreningen ändrade t.o.m. namn för att signalera sina ambitioner.

Men ett kulturhus skapar man ju inte utan pengar. Och utvecklingsmedel fanns det då som nu enbart i Järvalyftet. Så alla verksamheter i Tensta Träff listade husets renoverings – och upprustningsbehov för att rent fysiskt skapa förutsättningar för ett lokalt kulturhus. En ansökan sändes in till Järvalyftet i december 2009 men efter snart 2 år har Järvalyftet inte kunnat ge ett ordentligt svar på ansökan.

Nu kommer förklaringen från annat håll!

I nästa vecka ska stadsdelsnämnden i Rinkeby-Kista behandla ett tjänsteärende undertecknat av kulturförvaltningens direktör och stadsdelsförvaltningens dito om nybyggnation av kulturhus i Husby. Nu finns riktiga beskrivningar om vad det handlar om. Här finns nämnddokumentet under beslutsärenden p. 15. http://insyn.stockholm.se/rinkebykista/insyn.aspx?page=agenda&nodeid=424405

Summan av det hela verkar vara:
Tensta Träff får inga utvecklingsmedel. De lokala föreningarna tog över en lokaluthyrningsverksamhet man var tveksam till. Och kulturförvaltningen har ingen långsiktig strategi och kulturplanering för Järvaområdet.
"Raka rör" är något som behövs i lokal utveckling. Nu står vi i begrepp att skapa ett lokalt bygdekontor. Där kommer lokala föreningar att samlas för att driva lokala, angelägna frågor.
Här får stadens förvaltningar och politiker en engagerad samtalspartner som vill lokal utveckling. Men det kommer aldrig att fungera om inte stadens förvaltningar och nämnder tar de lokala människorna, föreningarna, på allvar.

Inga politiska partier i bygdekontoret!

En arbetsgrupp börjar nu dra upp riktlinjerna för hur ett lokalt bygdekontor ska se ut. Stadgar ska skrivas och verksamhetsmål ställas upp. Nu är det viktigt att vi bygger på den verklighet som är vår och drar lärdom av vår lokala historia.

Det offentliga livet i Tensta domineras av offentlig förvaltning. Civilsamhället är svagt. Andelen röstande i allmänna val är mycket lågt. Folkomflyttningen är hög och stadsdelen har en stark koncentration av sociala problem som arbetslöshet, låga inkomster, höga sjuktal, låg utbildning et c.

Avsikten med bygdekontoret är att stärka civilsamhället genom det lokala föreningslivet. Av följande skäl bör politiska partier inte få bli medlemmar:

1. Politiska partier behandlar föreningslivet instrumentellt.
De dominerar det offentliga livet i lokalsamhället och har en instrumentell relation till det fria föreningslivet. Genom föreningsbidraget styr stadsdelsnämnden föreningslivets verksamhet. För att förening ska få föreningsbidrag ska ”…verksamheten också vara planerad i nära samverkan med förvaltningen.” Se ”Riktlinjer för föreningsbidrag” Tjänsteutlåtande DNR 099-672/2008 från Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd.

2. Politiken har etnifierats i lokalsamhället.
Under senare år har partier drivit rekryteringskampanjer mot specifika etniska grupper. Socialdemokraterna har under 2000-talet dominerats av en etnisk grupp som orsakat interna spänningar och ledde till en sprängning av Tensta socialdemokratiska lokalförening 2003. Se filmen ”Problemet med Tensta”, 2008: http://tensta.blogspot.com/2010/12/ladda-ner-en-unik-film-fran-tensta.html

Moderaterna genomförde en ljusskygg rekryteringskampanj riktad till en annan etnisk grupp i Rinkeby 2010. 300 blev plötsligt medlemmar hos Moderaterna - ofta utan att själva vara medvetna om detta.

3. I ett politiskt passivt lokalsamhälle kan enskilda politiker bli dominanta.
I Tensta finns exempel på enskilda politiker som inte ser gränserna för sitt mandat. Man har varit involverad i alla sammanhang och drivit igenom sina målsättningar ömsom som tjänsteman, ömsom som föreningsaktivist och ömsom som nämndpolitiker.
Se tenstabon Cheko Pekgüls artikel på News Mill: http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/18/partiernas-fj-sk-f-r-invandrare-lockar-skojare

En annan lokal egenhet man måste vara medveten om när man nu lägger grunden för ett kommande bygdekontor är att föreningslivet i Gamla Spånga inte får dominera.

Vi vet t.ex. att kulturkommittén genom åren fungerat dåligt därför att den antingen dominerats av f.d. lokalpolitiker eller av spångaföreningar. Gamla Spånga är medelklassens villasamhälle med helt andra förutsättningar än det segregerade Tensta. Där finns ett fungerande civilsamhälle av svensk standardmodell genom villaföreningen, idrottsföreningarna, hembygdsföreningen, pensionärsorganisationerna, företagarorganisationen o.s.v. Genom åren har försök gjorts att sammanföra frivilligengagemanget i Spånga och Tensta i t.ex. kulturkommittén eller föreningsrådet men det har alltid resulterat i att Tenstas invandrarföreningar tystnat och dragit sig ur.

Ett bygdekontor för Tensta, eller ännu bättre för hela Järvaområdet, bör vara en sammanslutning för att stärka de svaga, ge röst åt de tysta och makt åt de maktlösa.

Ny anda på Järva

Foto: GW, Kulturhuset Tensta Träff 8 september, startmöte till lokalt bygdekontor.

Sedan några år existerar något som kallas Järvaandan. Det är nått slags ”organisation” som ska samla alla goda krafter för ett trivsammare och tryggare Järva. Alla uppmanas att vara med. Alla stadsdelar runt Järva. Och alla föreningar och organisationer. Se: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Rinkeby-Kista/Jarvaandan/

Men Järvaandan är egentligen ett PR- och marknadsföringsprojekt styrt av kommunala förvaltningar runt Järvaområdet. Initiativtagare är stadsdelsdirektören i Kista-Rinkeby. När han för några år sedan kom som ny direktör hade han erfarenhet från den s.k. ”Söderandan”. Det är ett brottsförebyggande råd på Söder bestående av framför allt näringsidkare och myndigheter. Se: http://www.soderandan.se/

Kommunal förvaltning tror att man mobiliserar befolkningen genom sådana projekt. Men det blir kostgjorda processer, verktyg för tjänstemän att styra en lokalbefolkning.

Nu har emellertid startskottet gått för ett bygdekontor på Järva. Det är det fria föreningslivet som självt tar initiativ för att samlas kring lokala utvecklingsfrågor och ansluta sig till ett stort nätverk över hela landet – ”Hela Sverige Ska Leva”. Se: http://helasverige.se/

Civilsamhället, det lokala föreningslivet, börjar nu bygga upp en egen struktur som blir en tredje kraft på Järvaområdet vid sidan av den kommunala förvaltningsorganisationen med nämnderna och näringslivet. Tids nog kommer det att finnas en tredje röst på Järva – järvabornas.