Björn Erdal skriver Tensta Marknads historia

Teckning: Björn Erdal, GW 08


Jag var engagerad i Tensta Marknadskommitté på 90-talet, och medansvarig för utvecklingen av marknaden 1989-1997. Jag är tacksam för att Gregor gör en historieskrivning av tankarna bakom arrangemanget och de vägval som har gjorts. Det behövs mera sådant. Tensta är tyvärr ett alltmer segregerat samhälle, och dess historielöshet är ett av tecknen på det.

Om marknadskommittén:

Marknaden var från början ett tjänstemannainitiativ och ett samarbete mellan flera olika förvaltningar, men redan tredje året ville man förankra marknaden bland föreningarna och skapa en sammanhållen budget för arrangemanget. Lösningen blev Tensta Marknadskommitté. Spånga föreningsråd fick en central roll och mötena förlades till kvällstid. Marknadskommittén bestod av en sändlista på ett 40-tal namn och en vald styrelse med runt 7 personer. Lokalt förankrade tjänstemän, varav de flesta arbetade ideellt, höll ihop arbetet.

Den lokala förankringen stärktes, men det hade ett pris. Tensta Marknad sågs alltmer som en förening som fick söka bidrag som alla andra, och inte som ett åtagande för förvaltningarna.

När jag avgick som ordförande på årsmötet 1998 kom styrelsen att ledas av några aktiva personer ur föreningslivet. De hade varit med i marknaden några år men hade ingen fot inne i den då nybildade stadsdelsförvaltningen, och de förmådde inte hålla ihop en administration och knyta nya personer till arbetet. I praktiken genomfördes marknaden det året av bara tre-fyra personer, året därpå av två. Inför marknaden 2000 var ordföranden borta, inget årsmöte hade hållits och kommittén hade obetalda räkningar. Jag fick rycka in och förhandla om skulderna samt kalla till ett stormöte som hölls i Tensta Konsthall så att marknadskommittén kunde överleva som namn och postgiro.

Att marknaden sedan överlevde krisen beror till stor del på att rektor Elisabeth Sörhuus berättade om den på ett möte i Tenstagruppen för Svenska Bostäders nytillträdde och driftige centrumledare Claes Tornérhielm som i sin tur ringde upp stadsdelsnämndens ordförande Kerstin Åslund och övertygade henne om Tensta Marknads värde.

Sedan dess har marknaden varit en förvaltningsangelägenhet. Kommittén finns kvar som en konstruktion för en del av ekonomin, som har intäkter och utgifter på många olika håll. Ett fåtal tjänstemän har hållit i arrangemanget på arbetstid, och några årsmöten har inte hållits sedan 2001.

Om historien:

Det är sorgligt är att Tensta marknads historia, som kan berätta mycket av Tenstas historia, inte är bättre bevarad. Åren då den drevs "utanför" förvaltningen fram till 1999 finns i en kartong med pärmar i Tensta Träff - något arkiv är det inte fråga om. Men det är ändå bättre än materialet från 2000-talet då marknaden i praktiken drevs i stadsdelsförvaltningens regi. Mycket av den dokumentationen har kastats i samband med omorganisation och förvaltningsflytt.

Om framtiden:

Tensta marknad består av två delar som bildar en helhet. Kulturdelen kan aldrig genomföras utan kommunalt stöd. Marknadsdelen som får draghjälp av kulturdelen måste genomföras lika professionellt som den, och kan lämna ett rejält överskott som kommer kulturprogrammet till del. Men även om marknadsdelen inte behöver kommunala medel är den beroende av stabilitet och kontinuitet - och det förutsätter nästan ett engagemang från stadsdelsförvaltningen.

Björn Erdal

Lokalpolitiker vill stoppa Tensta Marknad!

Lokaltidningen Mitti Tensta-Rinkeby rapporterar den 20 oktober att Dennis Wedin, moderat lokalpolitiker, driver frågan om att strypa offentligt ekonomiskt stöd till Tensta Marknad. Han anser enligt tidningen att det är orimligt att en marknad drivs med skattemedel och hänvisar till att Spånga marknad inte får något sådant stöd.

För drygt 20 år sedan var jag utsedd av kommunen till att, inom ramen för mitt arbete inom fritidsavdelningen, som ”motor” sätta igång Tensta Marknad. Därför vill jag återigen påminna om vad Tenstas marknad är för något.

Marknaden kom till med 3 motiveringar:

1. Eftersom deltagande i allmänna val var oroande lågt ville politiker på ett festligt sätt väcka uppmärksamhet för valen vart tredje år. (Valen hölls då vart 3dje år)
2. Eftersom Tensta var ett socialt instabilt område bl.a. genom stor boendegenomströmning ville kommunen med ett socialt projekt stärka civilsamhället genom att uppmuntra till relationer mellan föreningar och aktiva tenstabor.
3. Eftersom Tensta var ett nybyggarsamhälle ville områdets fältassistenter genom marknaden skapa trivsel och lokala traditioner genom att involvera de boende i en gemensam fest.

Alla dessa motiveringar är i allra högsta grad relevanta även idag. Under de dryga 20 år som Dennis Wedin och Tensta Marknad har existerat har Tenstas utanförskap snarare förstärkts än minskat. Man kan naturligtvis fråga sig: har ambitionerna med Tensta Marknad misslyckats? Och ska Tenstas marknad behandlas som Spångas marknad?

Tensta är en segregerad förort med stora sociala problem strax intill Gamla Spånga med en gammal småstadskultur, lokalt engagemang och generationer av lokala mänskliga relationer. Å andra sidan är det Tensta som har landets sämsta skolor, det är Tensta som har landets högsta arbetslöshet, det är Tensta som har landets högsta sjuktal och kortaste livslängd, det är Tensta som byter ut befolkningen vart 10:de år genom omflyttning o.s.v. Tenstas marknad är självklart inte en tillräcklig åtgärd för att bryta områdets sociala problem. Det behövs många andra insatser. Men det är definitivt ingen positiv insats att ta bort marknaden!

Tensta Marknad är en social metod för att försöka påverka lokalsamhällets sociala situation. Man måste vara medveten om att skulle Dennis Wedin lyckas stoppa kommunala pengar till detta projekt då kommer marknaden att försvinna. Ingen i Tensta kommer att kunna driva den och ingen opinion kommer att försvara den. Detta om något visar att en marknad i Tensta är något annat än i Spånga. Istället för att riva ned bör lokalpolitiker försäkra sig om att Tensta Marknad drivs enligt sina ursprungliga motiveringar och av kompetenta socialarbetare.

Se även: http://tensta.blogspot.com/2006/08/tensta-marknad-i-framtiden.html#link

Foto: Arbetsgruppen för Tensta Marknad 1992.

Blå Huset slut i Tensta!

För tio år sedan renoverade man fritidsgården och bytte namn på den. Det blev ”Blå Huset” efter fasadfärgen. Stadsdelsförvaltningen tillsatte en enhetschef och proklamerade att nu är Blå Huset en enhet d.v.s. Kulturskolan, Assyriska föreningen, Tensta Boxningsklubb och ”fritidsverksamheten” sades ha öppna dörrar emellan sig trots att det egentligen var olika huvudmän. Det som en gång var fritidsgården – Tenstagården - blev nu en mycket liten del av husets yta och kallades Café Mafé. De öppna dörrarna var dock en teoretisk konstruktion utan motsvarighet i verkligheten. Enhetschefen riktade verksamheten på Café Mafé till 10 -15 stycken ”besvärliga killar” och personalen var f.d. "besvärliga". En hård plitatmosfär med pennalism och våld härskade på Café Mafé. Den lilla öppna verksamheten, den kvarblivna resten av fritidsgården, kostade 5 miljoner att driva varje år och ägnades åt 10-15 utagerande och besvärliga killar. Under 10 år fanns ingen annan fritidsgårdsverksamhet för Tenstas ca. 1500 tonåringar. Man fick inte diskutera denna orimliga situation. Fältassistenter vars uppgift är förebyggande socialt arbete, sparkades av stadsdelsförvaltningen när de rapporterade problem på Blå Huset. Det anmärkningsvärda är att berörda chefer på förvaltningens Barn- och Ungdomsavdelning stödde verksamheten och att lokalpolitiker av båda kulörer lät det fortgå i 10 år.

Nu är alla borta! Enhetschef, avdelningschef, stadsdelsdirektör. Kommunal förvaltning har visat en monumental inkompetens i att driva fritidsverksamhet för tonåringar i Tensta. Därför övergår äntligen den öppna verksamheten i Blå Huset till annan huvudman i och med att anbudsförfarandet avslutats. Nu är det lång väg tillbaka till en fritidsverksamhet för alla ungdomar inklusive flickorna. Det är viktigt att den kriminella stämpeln tvättas bort från Blå Huset och att Tenstas föräldrar återfår förtroendet för fritidsgården.