Stadsdelsförvaltningens rapport om Tensta Marknad 2009. Klicka här.

Klicka på rubriken så kommer du till stadsdelsförvaltningens rapport om den senaste marknaden. Rapporten presenterades på lokala nämndmötet den 17 december. Diskussionen går alltså vidare om marknaden. (Se längre ned på denna sida.) Det slår mig hur improviserat förvaltningens tjänstemannautlåtande är skrivet. Fantastiska kostnader på över 600.000 finns inte ordentligt redovisade. "Tensta Marknadskommitté" existerar inte men beskrivs som en idéell förening. När började nämnden bevilja pengar till föreningar utan styrelse, årsmöten och protokoll? Efter beskrivningar om marknadens fina resultat och uppfyllande av kommunfullmäktiges beslut avslutas rapporten med att förvaltningen ska "fasa ut sitt engagemang". Jag anser att nu har förvaltning och nämnd bestämt sig för att lägga ned Tensta Marknad men man säger det inte ännu...

Islamseminarierna på Tensta Träff 2009

Foto: GW

Under året har Föreningen Kulturhuset Tensta Träff genomfört en serie seminarier under temat ”euroislam & fundamentalism”. Stockholms kulturnämnd bistod med 100.000 för att möjliggöra detta. Vad var meningen?

När jag tillträdde som ansvarig för utvecklingsarbetet på Tensta Träff behövde jag en aktivitet som dels engagerade tenstabor och dels intresserade utomstående – allt för att väcka
uppmärksamhet för Tensta Träff och det påbörjade utvecklingsarbetet. Utgångspunkten var lokal förankring och målet att väcka uppmärksamhet hos en bredare allmänhet. Faktum är att båda målsättningarna har uppnåtts med råge. De sju samtalsträffarna i stora salen har samlat tenstabor i olika åldrar och med varierande åsikter i ämnet. Men deltagare har också kommit utifrån. Massmedia har uppmärksammat seminarierna och plötsligt deltar Tensta i en aktuell samhällsdebatt. Och det är viktigast! Tensta ska delta i samhället som fullvärdig samtalspartner och inte bara vara samtalsämnet alla andra talar om.

Konstverket ingen fick se i Tensta

Foto: Fiona Tan "Tomorrow" 2005


Sent hösten 2003 gjorde en av Europas framgångsrika bildkonstnärer, Fiona Tan, en arbetsresa till Skandinavien. Under en endagars avstickare till Tensta samlade hon filmmaterial till en planerad utställning på Tensta Konsthall. Vi på konsthallen ordande enligt hennes önskemål så att hon kunde filma Tensta gymnasiums elever ute på skolgården. Ett 50-60-tal elever ställdes upp på rad och Fionas kameraman ”skannade” av raden elever nära och på håll. Arbetsnamnet var ”Scroll” alltså skriftrulle, slinga.

2005 färdigställde hon verket under titeln ”Tomorrow”. Och det har sedan dess visats på flera europeiska utställningar. Där står gymnasiets elever. Ansiktena återkommer i en ändlös loop. Ett par meter framför projektionen, mitt i bilden, hänger en liten skärm som visar eleverna i helfigur. Kameran skannar raden av elever. Samma elever – porträtt och helfigur. Så pågår filmverket och vaggar åskådaren in i tankar om de ungas framtid, individernas öde och samhällets förändring. Elevernas ansikten berättar om det.

Fiona Tan ingick i Tensta Konsthalls program för 2004. Men konsthallsstiftelsens styrelse och tjänstemän på Stockholms kulturförvaltning - utan förankring i Tensta - hade åsikten att utställningar av internationella storheter som Fiona Tan var för "svåra" för tenstaborna och lade sig i programarbetet. Vi i konsthallens ledning försökte försvara vår konstnärliga integritet och tenstabornas rätt till en konsthall i världsklass, men förlorade.

Under hösten 2009 visades verket på Göteborgs konstbiennal. I år reste konstpubliken till Göteborg istället för att se konstnärer som för några år sedan togs till Sverige för första gången av Tensta Konsthall och som även skapade konst på plats i Tensta. Men hur många tenstabor tog sig dit? Så vitt jag vet bara två.

Foto från inspelningen 2003: http://tensta.blogspot.com/2006/08/fiona-tan-i-tensta.html#links

Första året på Tensta Träff 2009

Foto: GW

Nu har Föreningen Kulturhuset Tensta Träff ansvarat för uthyrningslokalerna i ett år. Föreningen har under året tillfogat ordet ”kulturhus” till sitt namn för att understryka meningen med övertagandet av Tensta Träff. I avtalet med kulturförvaltningen står däremot inget om kulturhus - bara om en strikt reglerad uthyrningsverksamhet. Verksamhetsbidraget från kulturnämnden innehåller inga medel för utvecklingen av ett kulturhus. Ändå låg detta till grund för att 16 lokala föreningar tog över ansvaret på Tensta Träff och kulturförvaltningen hoppas att ett ”lokalt kulturhus” ska bli resultatet av föreningsdriften.

Det första året har dominerats av praktiska problem kring fastigheten. På månatliga husmöten har Tensta Träffs 7 självständiga verksamheter (polisen, fältassistenterna, biblioteket, gymnasiets matsal, kulturkaféet, gymnasiets fritidsverksamhet TCC och kulturhusföreningen) tragglat ventilation, brandlarm, utrymningslarm, kostnadsfördelningar, skadegörelse och sophämtning. Huset byggdes en gång för en hyresgäst med ett hyreskontrakt. Idag kräver 7 olika huvudmän separata fakturor på el, vatten, larm och skadekostnader och därför måste också elmätare och ledningar separeras.

En svaghet i hela idén om att lokala föreningar ska driva Tensta Träff med målet att utveckla ett lokalt kulturhus är att målsättningen inte är officiellt sanktionerad. Stockholms kulturnämnd beslöt redan 2001 att stadens alla uthyrningslokaler skulle överlämnas till föreningsdrift. Under 4 år förbereddes övertagandet i Tensta. Diskussionerna med kulturförvaltningen byggde på idéer om att stärka de lokala föreningarna, skapa en attraktiv mötesplats och utgå ifrån föreningarnas egna behov och resurser. Men en grundförutsättning för att detta ska lyckas är att alla inblandade delar samma vision.

Tensta gymnasium är en dominerande hyresgäst i Tensta Träff. Den stora uthyrningssalen används alla skoldagar året tunt som skolans samlingssal. Matsalen ligger i huset liksom en ny fritidsverksamhet för skolans elever. Skolans interna meddelanden hörs genom högtalare i stora samlingssalen och i Tensta Träffs entré. I många situationer agerar skolan dominant och självsvåldigt emot andra verksamheter i huset. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.

Kulturkaféet i entréplanet drevs mellan 1998-2008 av tenstabon och eldsjälen Hans Grafström. Med mycket små medel skapade han en varm och personlig lunchservering där arbetslösa fick jobb, ensamma sällskap och udda respekt. Konstutställningar, litteraturaftnar, jazzkvällar och samhällsengagerade möten avlöste varandra. Hasses kulturkafé var själva embryot till idén om hela Tensta Träff som ett lokalt kulturhus. Men idag är kaféet en ”etnisk föreningslokal” driven av en förening vars mål är en verksamhet för en etnisk grupp. Man delar helt enkelt inte målsättningen att Tensta Träff ska utvecklas till ett lokalt kulturhus.

För att Föreningen Kulturhuset Tensta Träff med trovärdighet ska kunna hävda målsättningen att utveckla ett lokalt kulturhus måste föreningens ekonomi förstärkas. Personalen måste kompletteras och det måste vara möjligt att driva en egen programverksamhet. Föreningen har under 2009 med hjälp av ett extra bidrag från kulturnämnden genomfört en seminarieserie med rubriken ”euroislam & fundamentalism”. Målsättningen har varit att samla olika fraktioner, grupper och inriktningar i samtal om känsliga lokala problem – på ett sätt som även kan intressera utomstående. Samtalen på Tensta Träff har under hösten resulterat i ett stort massmediaintresse. Detta är ett exempel på vad egen programverksamhet i ett lokalt kulturhus kan åstadkomma: lokala samtal om angelägna saker, lokala förändringar och nationell uppmärksamhet. Ett kulturprogram kan knappast bli bättre.