Äntligen klart i Tensta!

Foto: GW. Konstnären Martin Rosengaard (Wooloo)
presenterar skulpturprojektet 12 04 24 utanför Kulturhuset
Tensta Träff.



Efter en vecka av förvirring, förklaringar och överdrivna skriverier är allt utrett och klart. Wooloos skulptur, den danska kulturgåvan, ska placeras som planerat utanför Kulturhuset Tensta Träff.

Så här gick det till:

Först missförstod Lokaltidningen Mitti hela projektet. Se: http://tensta.blogspot.se/2012/02/lokaltidningen-missforstar-danmark-i.html#links

Sedan trissar Svenska Dagbladet upp tonen. Först kallas skulpturen ”Konstraket”. Se: http://www.svd.se/kultur/konstraket-riktas-mot-city_7076581.svd

Därefter ”Konstmissil”. Se: http://www.svd.se/kultur/dansk-konstmissil-i-tensta-kan-stoppas_7173039.svd

Och plötsligt låter allt väldigt hotfullt.

Men alla inblandade parter på högsta nivå – kommunen, Danmarks ambassad och SISAB försvarade sunt förnuft och vi återgår till dagordningen. I början av juni planeras konstverket stå på plats och invigas med en festlig fyrverkeriraket som designats av elever på Ross Tensta gymnasium.

Det här är konstnärernas kommentar till turbulensen: http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/tenstas-resurser-bor-tas-pa-allvar_7182595.svd

En reflektion: medan de stora tidningarna diskuterar Tensta kan tenstaborna inte följa vad som skrivs. Tidningarna går nämligen inte att köpa i Tensta. Varken Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Dessutom bor här väldigt få prenumeranter av dessa tidningar. En sådan här konflikt- och kampanjinriktad rapportering blir därför mycket märklig då tenstabor inte kan vara med.

En glad nyhet i Tensta

För fyra år sedan larmade jag om att den stora flaggmålningen av Josephine Siskind (målad 1982-83) på Tenstagången 14 håller på att flagna. Se: http://tensta.blogspot.se/2007/08/symbolen-flagnar-i-tensta.html  Idag meddelade centrumchefen på FastPartner att man ska renovera den. En glädjande nyhet! (Foto: GW)

Krångliga konstförklaringar i Tensta

Man kan presentera ett offentligt konstverk på vilket sätt som helst. Väva en berättelse kring verket, förklara varför det ser ut som det gör och står där det står. Berättelsen behöver inte ha något med verkligheten att göra men blir avgörande för hur konstverket uppfattas. Folk sväljer rövarhistorier och älskar att reagera.


Man kan hitta på en massa uppseendeväckande historier kring det danska konstverket som ska skänkas till Tensta.

T.ex.

Alternativ berättelse 1 ”Stockholms blodbad”
Danmark förbereder en invasion av Stockholm till minne av blodbadet 1520. Man placerar på ett försåtligt sätt en missilramp i Tensta riktad mot stadens centrum. Symboliskt.

Alternativ berättelse 2 ”Terrorister”
I Köpenhamn pågår rättegång mot terrorister som har kopplingar till Tensta-Rinkeby. Som ett led i Danmarks självförsvar skänker ambassaden en avfyrningsramp till Tensta för att uppmuntra terroristerna att stanna hemma och attackera Stockholm istället. Symboliskt förståss.

Alternativ berättelse 3 ”Konstnärernas idé”
Att symboliskt (sic!) omvandla Tenstas negativa energier och lokala bränder till en festlig manifestation av förortspatos.

SvD bidrog med den här berättelsen baserad på en intervju med konstnärerna: http://www.svd.se/kultur/konstraket-riktas-mot-city_7076581.svd

Artikeln var tydligen tillräcklig för att Utbildningsförvaltningens direktör och SISAB:s VD skulle enas om att stoppa hela projektet. Svenska kyrkans organ ”Kyrkans Tidning” spär på med djupsinniga tankar om konst och teologi där man redan kategoriserat vår danska skulptur: http://www.kyrkanstidning.se:8080/ledare/veckans-snackis-har-inte-alltid-ett-bestaende-varde
Situationen är något oklar men i skrivandes stund är det osäkert om verket alls kommer att placeras som planerat.


Från min synvinkel sett är skulpturen ett verktyg att användas för att skapa gemenskap i kvarteret kring silverpilsparken. Precis som med Tensta Marknad är det viktigt att skapa offentliga traditioner. Det ger hemkänsla och identitet i en förort med stor folkomflyttning och anonymitet. Därför är min berättelse följande:

Alternativ berättelse 4 ”Verkligheten”
Kulturhuset Tensta Träff, idrottshallen och gymnasiet får en samlingspunkt att bygga traditioner kring. Idrottsevenemang, skolhögtider och bröllop kan förgyllas med fyrverkerier. På riktigt!

………………

Nu behövs lite sunt förnuft för att reda ut bland alla konstiga myter och ”förklaringar” till konstverket som ju egentligen är en fantastisk och unik vängåva från vårt grannland Danmark och bör placeras mitt i kulturkvarteret Lilla Tensta 1 och 2.

Grundläggande problem på Tensta Träff

Montage: KS


Bakgrund:

Kulturförvaltningens strategiska avdelning har nyligen utnämnt fem stadsdelar till ”kulturnoder”. Det är startskottet till ett utvecklingsarbete inom lokalkulturen som i förlängningen innebär att uppmärksamhet (och resurser?) koncentreras till stadsdelarna Husby, Tensta, Skärholmen, Bredäng och Farsta.

Sedan 2009 drivs enligt ett avtal med Stockholms kulturförvaltning Tensta Träff av lokala föreningar i en paraplyorganisation kallad Föreningen Kulturhuset Tensta Träff. Föreningarnas motiv att överta driften av kommunens uthyrningsverksamhet är att utveckla Tensta Träff till ett lokalt kulturhus. En målsättning som föreningen uppfattar att kulturförvaltningen i princip stödjer.

Föreningarnas första initiativ efter övertagandet 2009 var att ansöka hos Järvalyftet om en grundläggande renovering av lokalerna, förbättring av tillgängligheten och komplettering av audiovisuell teknik. Ansökan utarbetades tillsammans med andra verksamheter som använder lokalerna t.ex. Ross Tensta gymnasium och Tensta Community Center (TCC). Järvalyftet har aldrig svarat ordentligt på denna ansökan.

Belysande exempel:

Lördag och söndag 31 mars och 1 april 2012 är den stora Stockholmssalen på Tensta Träff uthyrd till en kennelklubb från Göteborg. Två heldagar kommer ett 100-tal personer från hela Sverige på konferens till Tensta.

Omedelbart på morgonen första dagen inträffar en dramatisk händelse som inte får hända: två personer fastnar i hissen vid två olika tillfällen. Tjänstgörande personal på Tensta Träff måste på ett improviserat sätt rädda personerna ur hissen. Oro och irritation uppstår hos ansvariga arrangörer och besökare.

Hissen i Tensta Träffs entré har i åratal fungerat nyckfullt och oberäkneligt. Handikappade, föräldrar med barnvagnar och transportörer till Tensta Träff kan aldrig vara säkra på att hissen fungerar. Vid det aktuella tillfället hade hissen just genomgått en grundlig renovering enligt fastighetsägaren SISAB. Faktum är att en månad efter ”renoveringen” fastnade i snitt en person per vecka i hissen.

Parkering i samband med större evenemang är också ett grundläggande problem. Garaget under Tensta Träff kan inte användas av uthyrningsverksamhetens kunder vilket gör att de är hänvisade till boendeparkeringar bland bostadshusen eller parkeringshuset i centrum 500 m bort som erbjuder begränsade parkeringsmöjligheter.

Sammanfattning:

Uthyrningsverksamheten är Föreningens Kulturhuset Tensta Träff basverksamhet enligt avtal med Sthlms kulturförvaltning. Verksamheten kan inte erbjuda kvalitet p.g.a. eftersatt underhåll av lokalerna, undermålig tillgänglighet och primitiva parkerings- och transportmöjligheter. Ansvariga för lokalunderhåll och trafikplanering är fastighetsägaren SISAB och Stockholms stad. Om det överhuvudtaget ska vara meningsfullt för lokala föreningar att driva kommunal uthyrningsverksamhet och dessutom vidareutveckla denna till ett lokalt kulturhus måste grundförutsättningarna förbättras.

Förslag till lösning:

I och med utnämnande av Tensta till ”kulturnod” bör Sthlms kulturförvaltning sammankalla SISAB, Järvalyftet och andra berörda instanser för att i samverkan med dessa ordna kvalitativa och stabila förhållanden för uthyrningsverksamheten på Tensta Träff. Hissar måste fungera. Parkerings- och transportmöjligheter måste ses över. Lokalerna måste rustas.

GW