Växtvärk i tenstakulturen

Nu börjar kulturförvaltningens projekt ”Växtplats” bli tydligare. Det handlar i princip om att förvaltningen drar sig tillbaka, överlämnar verksamheter och ansvar till lokala aktörer och samtidigt kräver mer effektivitet och konkurrens, större grad av självfinansiering, samordning med andra verksamheter och ”samarbeten”. D.v.s. en borgerlig kulturpolitik.


På Järvaområdet finns många mötesplatser, institutioner och projekt som i större eller mindre skala sysslar med offentligfinansierad kulturproduktion eller kulturförmedling. Två festivaler, stadsbiblioteken, skolorna, föreningarna, fritidsgårdar, Stockholms kommunala kulturskola, tre gamla bondgårdar på Järvafältet, fyra ”lokala kulturhus”, en konsthall och några fleråriga mobila teater- och konstprojekt – alltså ett stort antal permanenta kulturverksamheter. Bara i Tensta kostar de kulturrelaterade verksamheterna 30 miljoner i drift per år!

Att satsa 30 kulturmiljoner årligen i Tensta är en fantastisk resurs som nog dessvärre inte är resultatet av en medveten politik. Antalet institutioner och projekt har vuxit genom åren utan någon bakomliggande idé. Inget politiskt parti har t.ex. ansett kultursatsningar vara viktiga för att motverka segregationen. Det är därför förvånande att olika aktörer genom åren lyckats att dra mer och mer kulturpengar till Järva.

Jag har länge efterlyst eftertanke och kommunal styrning av kulturmiljonerna i Tensta. Det pågår just nu samråd och möten i olika konstellationer där kulturförvaltningen presentar hur man vill ha det i framtiden. Välkommet, men risken finns att vissa kulturverksamheter utan lokal förankring dominerar samtalen på bekostnad av lokalt föreningsstyrda verksamheter som Tensta Träff och Tensta Marknad.

Båda dessa verksamheter har som ideal och långsiktiga mål att det lokala föreningslivet ska driva dem. Men i en segregerad stadsdel med svagt föreningsliv, stor folkomflyttning och dålig återväxt i det ideella föreningslivet är faran med kulturförvaltningens nya strategi att båda verksamheterna kollapsar.

Tensta Träffs lokaluthyrning togs med stor tveksamhet över av ett 10-tal lokala föreningar 2009. Kulturförvaltningens Växtplats-projekt kan i värsta fall innebära att föreningarna återlämnar lokaluthyrningen till kommunen. Tensta Träff har dåliga förutsättningar att bli en effektiv lokaluthyrare p.g.a. frånvaron av parkering, låg bemanning, slitna och dåligt utrustade lokaler.. Se: http://tensta.blogspot.se/2012/05/grundlaggande-problem-pa-tensta-traff.html

Stadsdelsförvaltningen drar sig ur Tensta Marknad om ett par år. Kommunen har hittills sett marknaden som en social arbetsmetod, en sätt att skapa gemenskap och traditioner i ett nybyggarsamhälle. Det har alltid funnits en kommunal tjänsteman som varje år fungerat som motor och sambandsperson i marknadskommittén.

Min fråga blir därför: Tror inte kommunen längre på att kulturverksamheter kan användas professionellt som arbetsmetod i sociala sammanhang? Tycker inte kommunen längre att ”community work”, ”social mobilisering” d.v.s. lokalt arbete riktat till civilsamhället är en kommunal angelägenhet?

Se kulturförvaltningens nya strategi antagen av kulturnämnden i mars månad:
”Översyn av stödsystemet för samlingslokaler och hemgårdar”
http://www.insyn.stockholm.se/insynTransFrame.aspx?id=70&nodeid=544479