Slut!

Efter drygt 10 år slutar jag nu skriva på den här bloggen. Jag ville med praktiska exempel ur verkligheten åskådliggöra relationerna mellan civilsamhälle och offentlig förvaltning i ett nytt lokalsamhälle.

Den ursprungliga motiveringen till bloggen 2006 fick jag i en översättning av den brittiske f.d. inrikesministerns David Blunkett föreläsning från 2003. Se http://tensta.blogspot.se/2006/07/det-civila-samhallet-en.html#links Jag insåg att sådana tankar inte fanns i Tensta som på bostadskonferensen 1989 hade liknats vid ett tjänstemannastyrt flyktingläger. Jag ville sprida idéerna i Blunketts text.

Mina texter består av utvalda händelser och situationer, ofta konfliktfyllda eller absurda, som illustrerar avståndet mellan ”de styrande” och de boende i Tensta. Stockholm är en av Europas mest segregerade huvudstäder. Offentlig förvaltning, skolor, befolkas av tjänstemän och lärare som inte bor i området. Dessa tjänstemän talar ofta om ”bilden av Tensta”. De bekymrar sig över hur massmedia framställer Tensta i sin rapportering. Tjänstemännen anser ofta att rapporteringen är för negativ och felaktig och påverkar bostadsområdet som en självuppfyllande profetia. Men tjänstemännen ser ofta inte sin egen roll i stadsdelen. Det är ett grundläggande faktum som genomsyrar verkligheten i Tensta.

Naturligtvis är urvalet av problem och händelser beskrivna i bloggen mitt eget. Jag har bott här i 33 år och arbetat som fältassistent och projektledare. Det jag skriver om kommer ur min egen erfarenhet. Visst, livet i Tensta består av många fler perspektiv. Man kan leva här utan att känna till det jag skriver om. Man behöver inte ens påverkas av de problem som jag beskriver. Så är det att leva i en storstad.

I grund och botten handlar min blogg om hur man bygger upp det goda samhället där invånarna kan leva som fullvärdiga medborgare, utvecklas som människor och förverkliga sin potential. Jag föreställer mig att en ”hemort” är det sammanhang där det goda livet är möjligt. Mitt intresse i bloggen och under mitt arbetsliv har varit att fundera över hur man bygger ett lokalsamhälle där det goda livet kan förverkligas. Tensta, en del av miljonprogrammet, byggdes ju ur ingenting för 45-50 år sedan och befolkades av människor från hela världen. Det var som att börja på nytt och försöka göra det bättre än tidigare. Nu överlämnar jag bloggen till cyberrymden och hoppas att den någon gång hos någon kan väcka en tanke på hur man kan göra livet bättre.